Alla familjer kämpar. Vissa kämpar lite mer!
Att leva i en NPF-familj handlar ofta om att leta efter rätt kunskap, be om rätt hjälp och kämpa för att då det stöd man behöver. Här har vi samlat tips, kunskap och vägledning för att göra livet i NPF-familjen lite enklare. Förhoppningsvis får du lite nya idéer, och känner att du är på rätt väg.
Skulle du eller någon i er familj må bra av att prata med någon? Då kanske du vill boka en konsultation hos någon av våra läkare eller psykologer? Det gör du enkelt här, längst ner på sidan.
Risken för ADHD förklaras till 80% av genetiska faktorer och är därmed en av de mest ärftliga diagnoserna som finns.
Hamnar ni ofta i konflikter? Ta en time out, sänk känslotemperaturen och ta upp tråden lite senare.
Känns det som att du antingen lever i en krigszon eller går som på äggskal för att undvika bråk hemma? Många NPF-föräldrar tycker att det är svårt att veta hur man ska hantera konflikter med sina barn. Det kan också vara svårt att veta hur man landar rätt i gränssättning och stöttning. Här kommer några tips på hur du kan tänka om du vill förstå och förebygga eller minska konflikterna i er familj:
FRÅGA, LYSSNA OCH FÖRSTÅ!
Gör dig nyfiken på vilka behov som kan ligga bakom barnets beteenden i just den här situationen. Vad hände innan/under/efter att barnet tappade humöret? Fråga barnet om hur det kändes, vad som hände och hur det här blev för barnet själv. Lyssna och stäm av att du har förstått barnet rätt. Hjälp barnet att sätta ord på tankar och känslor. Analysera situationen tillsammans utifrån andra möjliga sätt att se på saken eller andra sätt att göra nästa gång.
VAD BETYDER NEJ?
Möts du bara med ett NEJ? Gör dig nyfiken på vad barnets nej faktiskt står för. Är hen pressad? Känner sig oförberedd? Ställd inför överkrav? Rädd att misslyckas? Testa att omformulera ja- och nej-frågor till flervalsalternativ: ”Vill du duscha eller plocka undan dina kläder först?” Det ger barnet möjlighet att påverka sin situation. Visa att du är öppen och närvarande genom att uttrycka nyfikenhet, uppskattning och intresse. Lyssna aktivt och fokusera på vad barnet faktiskt säger.
PAUSA!
Om känslovågorna svallar för höga är det sällan någon idé att försöka tala vare sig barn eller vuxna till rätta. Då kan det vara bättre att skiljas åt ett tag, för att återuppta diskussionen och försöka lösa problemen när känslorna svalnat. Det är viktigt att komma överens om den här strategin på förhand och att vara tydlig med att ni bryter för att prata vidare senare så att barnet inte känner sig övergiven och lämnad ensam med sina starka känslor.
FÖRBERED OCH SKAPA RUTINER!
Fråga barnet i ett lugnt läge hur hen vill att du agerar när känslorna rinner över. Sträva efter att försöka hålla rutiner och skapa förutsägbarhet kring mat-, sömn- och motionsvanor, både för barnet och dig själv. Det är svårare för alla att hantera känslor och konflikter när man är stressad, hungrig eller trött.
KROPPSSPRÅK.
Kom ihåg att det inte bara är vad du säger i ord som sänder signaler om vad du tänker och känner. Du kan använda ditt kroppsspråk i en positiv riktning och ta ner känslotemperaturen i en konflikt genom att med ansiktsmimik, gester och hållning visa att du vill att ni ska vara sams.
Känner du dig ensam, misslyckad, eller ursinnig för att andra inte fattar hur tufft ditt barn har det? Är det svårt att ta in all information du får, att hålla reda på tider, behålla lugnet eller samordna allt som måste göras en vanlig dag?
Forskning visar att föräldrar i NPF-familjer lever med betydligt högre stressnivåer än andra föräldrar. Har man som föräldrar dessutom en egen NPF-diagnos kämpar man ofta särskilt mycket med att försöka vara konsekvent, behålla lugnet och vara “lagom sträng”. Stressen byggs kanske också upp av att du måste hålla koll på fler möten med både vård och skola? Här kommer några tips och råd för en, förhoppningsvis, lite enklare vardag!
SPRID UT MIKROPAUSER ÖVER DAGEN!
Försök planera din återhämtning jämnt fördelat över dagen. Kanske genom att bara stanna upp då och då under dagen. Ta tre djupa andetag och stäm av din inre kroppsbalans några gånger per dag. Ställ ett larm på telefonen så att du inte glömmer.
BE OM AVLASTNING!
Sänk kraven och gör bara det som är helt nödvändigt att just du gör. Var brutalt ärlig mot dig själv. Be om hjälp med sådant som inte är helt avgörande att just du hanterar. Kanske finns det någon som kan avlasta dig med något.
KOLLA IN ANDRA!
Ta kontakt med andra NPF-föräldrar via till exempel digitala forum, föräldrastödsprogram, eller intresseorganisationer där du kan få chans att dela erfarenheter. Få hjälp och ge stöd till andra. Du är inte ensam!
GÖR NÅGOT FÖR DIG SJÄLV!
Du, din ork och dina känslor är viktiga. Inte bara för dig själv utan även för din familj. Livet är förstås en kompromiss men försök att hålla fast vid det som gett livet mening tidigare. Det kan vara en kaffe på stan i solen, ett träningspass eller att träffa en vän.
VÅRDA DIN RELATION!
Om du har en partner, fundera över vad ni brukade göra innan ni fick barn. Lägg inte ribban för högt utan börja i små steg. Välj något som ni kan få till utan för stora åthävor så ökar ni chanserna att det blir av.
Blir du helt slut av att hantera alla krav och utmaningar i vardagen? Bävar du inför den ledighet som andra föräldrar längtar efter? Här kommer några tips för att överleva ledigheterna tillsammans:
BEHÅLL ERA RUTINER!
I NPF-familjen är det sällan en god idé att släppa greppet om rutiner. Snarare brukar det vara både vilsamt och tryggt att hålla tiderna för till exempel sömn och mat även under lov och ledigheter.
FÖRBERED OCH PLANERA!
Sätt upp en tydlig planering för ledigheten så att alla i familjen är förberedda på semesterschemat och eventuella förändringar i god tid. Kanske rita upp ett schema med olika färger för olika aktiviteter eller skapa en lov-kalender? Försök skapa utrymme för förutsägbarhet och ställtid för återhämtning mellan olika aktiviteter.
VÄXELDRA!
Kan ni planera aktiviteter och roliga saker tillsammans med andra familjer? Det är både avlastande och roligt att turas om och växeldra när det kommer till att hålla NPF-barn sysselsatta. Det brukar även föräldrar i familjer utan diagnoser uppskatta.
TESTA NÅGOT NYTT!
Går det att prova nya saker under kontrollerade former? Med rätt förberedelse är det ofta möjligt att resa och besöka nya miljöer även för NPF-familjen. Även om det känns som en stor energiinsats med oviss utgång kan det vara väldigt stärkande för allas självkänsla och familjesammanhållningen om det går vägen.
UPPLEV KOLLOLIVET!
Det finns flera olika kolloverksamheter som passar barn och ungdomar med NPF, där ledarna har särskild kunskap om NPF. Barnen får chansen att träffa andra med liknande erfarenheter.
Det är inte lätt för vare sig föräldrar eller barn att ha koll på allt som ska hinnas med i NPF-familjen. Här kommer några knep som förhoppningsvis kan underlätta vardagen:
SKAPA ETT BILDSCHEMA!
Rita upp varje dag i timmar och minuter. Rita tillsammans in hur lång tid olika sysslor kan tänkas ta. Hjälp varandra att också räkna in tid för förflyttning och ställtid mellan aktiviteter.
PUNKTA UPP ERA RUTINER!
Ha en gemensam lista där ni skriver ner alla saker som ska göras dagen efter. Skriv ner hur lång tid ni beräknar att respektive moment ska ta och kom ihåg att räkna in tid för pauser också.
SÄTT ALARM!
Hjälp både dig själv och ditt barn genom att ställa olika alarm för när du eller barnet ska påbörja eller vara klara med olika sysslor eller när ni måste gå hemifrån för att hinna. Ha god marginal, och ställ “larm innan larmet” för att undvika stress.
SYNLIGGÖR TID!
Tidblindhet är något som många med NPF kan relatera till. Placera ut klockor strategiskt och synligt, på flera ställen i hemmet, så att alla i familjen ser dem.
TA HJÄLP AV TEKNISKA HJÄLPMEDEL!
Använd smarta appar, tidshjälpmedel, planeringslistor och alarm för att inte missa viktiga hålltider under dagen.
Om du, vilket är vanligt vid NPF hos både barn och vuxna, har svårt att känna igen och reglera dina känslor och reflexmässigt reagerar med samma känsla som andra har kan det ha uppstått en känslosmitta. Ofta sker det helt omedvetet, speciellt när vi är trötta och irriterade eller när man upplever att barnet beter sig olämpligt. Det är ju helt naturligt! Problemet är bara att vi riskerar att förvärra situationen både för oss själva och för barnet. Om vi istället nyfiket lyssnar på vad barnet uttrycker bortom sin frustration så blir det lättare att möta barnets känslor på ett medvetet och konstruktivt sätt. Genom att ta kontroll över ditt eget röstläge, kroppsspråk och förhållningssätt kan du stoppa känslosmittan och hindra att situationen spårar ur känslomässigt.
Tycker du att det är svårt att veta hur stora krav du kan ställa på ditt barn med en diagnos? Både barn och vuxna med NPF kämpar ofta med att få till praktiska saker i vardagen. Då är det lätt att andra, felaktigt, får uppfattningen att det handlar om ovilja, lathet eller likgiltighet. Här kommer några enkla tips för att få med både barn och vuxna med NPF på tåget:
DELA UPP I MINDRE SYSSLOR!
Bryt ner större och mer komplexa uppgifter i mindre, avgränsade delar. Bestäm tillsammans när och i vilken ordning de olika delarna ska göras. Vid städning kan det innebära att först plocka undan saker, därefter dammsuga och sedan torka ytor.
TYDLIGHET!
Var tydlig med överenskommelser och vad som förväntas av dig och andra i det ni har framför er. Undersök tillsammans att alla har rätt förutsättningar för att bidra och hjälpa till.
SÄTT TYDLIGA DEADLINES!
Kom överens om när olika saker ska vara klara och hur ni ska utvärdera det ni gjort. Om tydliga ramar och rutiner inte räcker kanske det beror på att barnet behöver tydliga deadlines och påminnelser på vägen?
ALLA MEDEL TILLÅTNA!
Det finns superenkla, lågteknologiska hjälpmedel som kan vara väldigt effektiva. Det kan till exempel handla om att använda öronproppar, hörlurar eller skärmväggar om man är lättdistraherad.
VARIERA OCH VAR KREATIV!
Fråga ditt barn om vad som är svårast och vilket stöd och påminnelser hen vill, och inte vill ha. Varva muntliga påminnelser med att skicka sms eller kanske bara helt enkelt räcka över en lapp utan att säga något? Det kan göra att man känner sig mindre tjatig.
Är du en av många som tycker att just planering, organisation, rutiner och bedömning av tid är bland det svåraste som finns i en NPF-familj? Här kommer några tips för att få till en väl fungerande vardag:
PLANERA OCH ORGANISERA!
Använd hjälpmedel, scheman med bilder och färger, gemensamma veckoplanerings-appar för hela familjen, och sätt tidspåminnelser och larm i era mobiler. Kom överens om färger, symboler och bilder som är lätta att uppfatta utan att behöva läsa text.
PLANERING SYNLIG FÖR ALLA!
Placera kalender och scheman synligt för alla hemma. Köp en whiteboard, ett stort blädderblock eller lägg upp er gemensamma planerings-app som skärmsläckare på husets skärmar. Skriv in hållpunkter, tid och aktiviteter – stort som smått.
GEMENSAM ATT-GÖRA-LISTA!
Sätt av en tid, varje vecka, och skriv tillsammans ner en att-göra-lista på saker som ligger utanför de dagliga rutinerna. Hjälp varandra att prioritera och bestämma dag och tid för när olika saker på listan ska göras.
Känner du också att det är svårt att matcha ditt barns fritid med dina och övriga familjens behov? Är viljan större än orken och det roliga riskerar att sluta i katastrof? Här kommer några tips på saker du kan tänka på:
PLANERA OCH FÖRTYDLIGA!
Gå igenom fritidsschemat med en annan vuxen och kolla att det är hållbart? Finns det tillräckligt mycket av sådant som barnet gillar och finns det tid för vila och återhämtning? Gå sedan igenom schemat med ditt barn. Förklara varför det är viktigt med balans mellan aktivitet och återhämtning och stäm av att ni är på samma lag inför de upplevelser ni har framför er.
ANPASSA EFTER ENERGI!
Parera aktiviteter i förhållande till ditt barns energi och övriga kalender. Håll koll på tuffare perioder i förväg och planera in mer tid för vila och återhämtning då. Vi behöver alla utrymme för oplanerad och kravlös tid. Att bara vara. Så stressa inte upp dig allt för mycket om ditt barn blir lite passiv i perioder. Det kan vara en helt rimlig och välbehövlig återhämtning.
KOMPISAKTIVERA!
Det är inte alla som har lyxen att ha vänner nära men om de finns, kolla om det går att planera in aktiviteter tillsammans. På så sätt får både du och barnet draghjälp att komma iväg. I bästa fall kan du växeldra med andra familjer!
INTRYCKSANPASSA OCH FÖRUTSE KONFLIKTER!
Även om ditt barn gillar gruppaktiviteter, lekland eller simhallar, är barn med NPF ofta känsliga för intryck. Då kan något som börjat positivt sluta i ett fullskaligt sammanbrott. Att växla mellan större och mindre sammanhang kan göra att barnet orkar mer. Försök att urskilja mönster och bryt innan det blir bråk och motstånd.
LÄS PÅ OCH PRATA MED ANDRA!
Det finns massor av värdefull kunskap i det som fungerat för andra. Byt erfarenheter och prata med andra som känner ditt barn eller som har egen NPF-erfarenhet. Beskriv ditt barns behov och erbjud dig att vara med eller stötta om det uppstår frågor eller svåra situationer.
Vill du bygga trygghet och närhet i din familj?
Vi har digitala kurser och utbildningar som passar familjer som önskar skapa en bättre dynamik och större förståelse för varandras beteenden.
Vill du ha personlig rådgivning kanske en konsultation med en läkare eller psykolog passar dig bättre. Där gör vi en kartläggning av din och din familjs utmaningar och möjligheter och tar reda på vilken typ av stöd som passar er bäst.
