Läkemedel vid ADHD
Läkemedel är tillsammans med psykoedukation (vilket innebär utbildning, kurser, gruppträffar och informationsmaterial om ADHD) och kognitiva hjälpmedel (till exempel smarta appar, tidshjälpmedel, och planeringsverktyg) en del av den multimodala behandlingen som rekommenderas vid ADHD för både barn och vuxna. När det kommer till läkemedel för ADHD så finns det olika sorters ADHD-mediciner. De delas upp i två olika grupper: centralstimulerande och icke-centralstimulerande ADHD mediciner. Centralstimulerande mediciner ökar hjärnans vakenhet, fokus, impulskontroll och energi- och känsloreglering. De är narkotikaklassade men när de används på rätt sätt av rätt person finns det ingen risk för missbruk och rätt ADHD behandling minskar risken för alkohol- och drogberoende på sikt.
Vilka olika ADHD-mediciner finns det?
De olika typerna av ADHD-mediciner kan verka på lite olika sätt och även ha olika typer av biverkningar. Gemensamt för alla ADHD-läkemedel är att de ska minska ADHD-symtomen och göra vardagen bättre för barn och vuxna med ADHD. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har tagit fram riktlinjer för ADHD-behandling hos både barn och vuxna som styr vilka mediciner den läkare du träffar rekommenderar i första-, andra- och tredjehand. Din läkare och sköterska tittar förstås också på din unika situation och lyssnar på dina önskemål när ni tillsammans beslutar er för en behandlingsplan för dig eller ditt barn.
De centralstimulerande ADHD-medicinerna tillhör grupperna metylfenidat och dexamfetamin och kan endast skrivas ut av läkare som är specialister i psykiatri. De är narkotikaklassade eftersom de kan missbrukas om de används på fel sätt. Därför kommer din läkare att vara noga vid förskrivning och uppföljning av din behandling om ni väljer att använda centralstimulerande medicin. Målet är att rätt person ska få rätt medicin!
De flesta som får en ADHD-diagnos väljer att prova medicin. Men det är inte alla som upplever någon effekt på sina ADHD-symtom och vissa kan få biverkningar som gör att man inte vill eller kan fortsätta. Då kan man välja att avbryta sin läkemedelsbehandling och fokusera mer på de andra delarna av behandlingsupplägget eller att endast ta medicin i vissa perioder av livet.
Idag har vi inte några mer sofistikerade sätt att ta reda på vem som kommer fungera bäst på vilken medicin och därför handlar ADHD-medicinering till stor del om att pröva sig fram. Ditt medicinska team kommer att lyssna mycket på vilka symtom som förbättras och vilka eventuella biverkningar du har för att kunna styra behandlingen rätt. Det är ett samarbete där din läkare och sköterska ansvarar för att de mediciner ni provar ut är säkra och förhoppningsvis effektiva för dig och du ansvarar för att rapportera in så säkra och tillförlitliga data om dig själv som möjligt.
Icke centralstimulerande läkemedel
Till gruppen icke centralstimulerande ADHD-medicin räknas Atomoxetin (Strattera) och Guanfacin (Intuniv). Atomoxetin rekommenderas som andrahandsval för barn och vuxna med ADHD eftersom forskning visar att effekten på ADHD-symtomen är något mindre än för de centralstimulerande medicinerna. Men Atomoxetin hör till gruppen antidepressiva läkemedel och kan vara ett bra val vid så kallad samsjuklighet, det vill säga om man har både ADHD och ångest eller depression eftersom det kan ha effekt på flera tillstånd samtidigt, något som de centralstimulerande oftast inte har. Effekten brukar komma successivt inom 4-6 veckor och medicinen verkar genom att påverka hjärnans nivåer av främst noradrenalin.
Guanfacin rekommenderas för barn med ADHD mellan 6 och 17 år men används i praktiken också ofta till vuxna med ADHD. Det tillhör en grupp läkemedel som ursprungligen utvecklades för att sänka kroppens stresspåslag genom att bland annat sänka puls och blodtryck. När Guanfacin har den effekt vi hoppas blir det lättare att motstå impulser, reglera känslor och fokusera på de uppgifter man behöver göra. Guanfacin kan också ge positiva biverkningar genom förbättrad sömnkvalitet och ökad aptit.
Både Atomoxetin och Guanfacin kombineras ofta med centralstimulerande ADHD-mediciner.
Du kan läsa mer om icke centralstimulerande läkemedel här
Centralstimulerande läkemedel
Centralstimulerande mediciner innehåller antingen metylfenidat eller dexamfetamin. I metylfenidat-gruppen finns mediciner som till exempel Concerta, Ritalin, Medikinet och Equasym. Metylfenidat finns som lång-, medel- och kortverkande. I dexamfetamingruppen heter medicinerna till exempel Elvanse eller Attentin och är antingen lång- eller kortverkande.
Centralstimulerande mediciner har effekt direkt när man tar dem. De långverkande har effekt mellan 8-12 timmar, de medellångverkande i 4-8 timmar och de kortverkande mellan 2-4 timmar. Effekten varierar ofta mellan olika personer och är även beroende av hur hög dos man tar. Regeln är att desto högre dos, desto längre effekt har man. För flickor och kvinnor kan effekten också variera beroende på menscykeln, vilket preventivmedel man har eller om man har någon hormonell behandling inför klimakteriet till exempel.
Centralstimulerande ADHD-läkemedel är narkotikaklassade för att de inte ska användas på fel sätt. När centralstimulerande ADHD-medicin används på rätt sätt och av rätt person är det en säker och effektiv behandling där upp till 70 procent av användarna har god effekt på sina ADHD-symtom. Målet är att medicinen ska minska hyperaktiviteten så att det till exempel blir lättare att sitta still och genomföra sina uppgifter i skolan eller på arbetet. En annan positiv effekt av medicinen är att man kan bli mindre impulsiv och ta klokare och mer långsiktiga beslut. Många upplever också att det blir lättare att koncentrera sig och komma igång med saker som är viktiga men kanske inte så lustfyllda,
Det säkraste för både barn och vuxna är att använda långverkande preparat men kortverkande kan användas enligt läkarens eller sköterskans rekommendationer. Det kan till exempel vara aktuellt för barn som behöver påfyllnad av medicinen på eftermiddagen för att kunna göra sina läxor och där det skulle bli svårt att sova om man lade till en lång- eller medelverkande medicin. Eller så handlar det om vuxna som jobbar skift och kan behöva tillägg av sin medicin när man blir väckt på natten. Om kortverkande centralstimulerande ADHD-medicin missbrukas, det vill säga används fel och i för höga doser kan det leda till beroende men rätt använt skyddar långverkande ADHD-medicin mot den ökade risken för missbruk som forskningen visar att både unga och vuxna med ADHD lever med.
Du kan läsa mer om centralstimulerande läkemedel här
Vem kan få läkemedel för ADHD?
Läkemedelsbehandling är en viktig del i behandlingen vid ADHD hos både barn och vuxna. För de flesta fungerar läkemedel bra, man har god effekt och upplever en förbättrad vardagsfunktion. Vid vissa tillstånd ska man vara särskilt försiktig och ibland är läkemedelsbehandling direkt olämplig. Om du tidigare har haft någon hjärtsjukdom eller epilepsi, lider av bipolär sjukdom, nyligen haft ett missbruk eller är underviktig kan du behöva en särskild bedömning av läkare, provtagning och riktade undersökningar innan vi vet att det är säkert för dig att medicinera. Om du har anorexi, obehandlad hjärtsjukdom, psykossjukdom eller ett aktivt missbruk av alkohol, droger eller läkemedel är det oftast inte möjligt att påbörja medicinering innan du fått behandling för dessa tillstånd.
Vad kan jag förvänta mig för positiva effekter av min ADHD-medicin?
Idag finns det mycket forskning som visar att ADHD-medicin är effektiv och säker när den tas på rätt sätt och av rätt personer. Det vill säga av barn och vuxna som riskerar negativa konsekvenser på grund av sin ADHD om de inte får behandling.
När man påbörjar ADHD-medicinering är det viktigt att först fråga sig vilka delar av livet man hoppas att medicinen ska fungera på. Det handlar om att tillsammans med sitt behandlingsteam sätta upp sina personliga behandlingsmål. Det kan till exempel handla om att klara av att slutföra sina studier, minskade konflikter på arbetsplatsen, att klara av att vara den förälder man vill vara eller att få balans mellan prestation och återhämtning.
ADHD-medicin är tänkt att vara effektiv framför allt för saker som hänger ihop med ADHD, men ibland är gränserna mellan vad som är direkta och indirekta följder av ADHD inte så tydliga. Då blir det desto viktigare att ha en rak och förtroendefull dialog med sitt behandlingsteam och tillsammans ta fram realistiska och mätbara behandlingsmål.
Tanken med mediciner är att du genom att minska dina ADHD-symtom ska få en bättre vardagsfunktion. Det vill säga att du ska klara av skolan eller jobbet, att du får dina relationer och familjelivet att fungera eller att du hittar en balans i de viktigaste livsstilsfaktorerna som kost, motion, sömn och stress utan att din ADHD lägger krokben för dig. Det kan till exempel handla om att du behöver bättre fokus för att hinna göra klart dina arbetsuppgifter och inte ta med jobb hem. Eller att du får till bättre struktur för familjens helgplaner så att du och barnen får njuta lite av varandras umgänge också.
Du kan läsa mer om fördelar eller positiva effekter av ADHD-medicin här
Vad kan jag förvänta mig för biverkningar av min ADHD-medicin?
ADHD-medicinen passar eller fungerar inte för alla. Det behöver inte betyda att diagnosen är fel. Vissa väljer bort medicin av privata anledningar och andra får så svåra biverkningar att det inte är värt att fortsätta.
Precis som med andra läkemedel är biverkningar i början av behandlingen med ADHD-mediciner vanliga. De vanligaste biverkningarna är övergående och brukar klinga av inom ett par veckor. Det kan handla om huvudvärk, oro, stress, hjärtklappning, feberkänsla, aptitnedsättning, mag-tarmsymtom, och sömnsvårigheter. För de flesta är dessa biverkningar obehagliga men möjliga att stå ut med men för vissa känsliga grupper, som till exempel små barn och äldre eller personer med allvarlig kroppslig eller psykisk samsjuklighet, kan även vanliga biverkningar utsätta individen för risker som inte är värda att ta.
Allvarliga biverkningar är ovanliga men ska alltid föranleda kontakt med behandlingsteamet. I vissa fall kan ADHD-medicin göra att man blir så akut nedstämd att man får tankar kring att man inte vill eller orkar leva mer. Det kan faktiskt hända även personer som aldrig tidigare haft suicidtankar och det är oerhört viktigt att omedelbart kontakta sin närmaste vårdkontakt och akutpsykiatrin i den region man bor i.
Andra allvarliga biverkningar som ska föranleda direkt kontakt med ditt behandlingsteam är om du blir så uppvarvad, hypomanisk eller manisk att du och din omgivning inte känner igen dig själv. Exempel på hypomani eller mani är att dina tankar rusar så snabbt att du inte hänger med, eller att dina tankar hoppar eller stoppar så att du inte kan tänka dem färdig. Det kan också vara att du får ett kraftigt minskat sömnbehov utan att du känner dig trött eller en väldigt ökad sexlust som gör att du tar risker eller försätter dig i situationer du normalt aldrig skulle göra.
Vid allvarliga hjärt- och kärlsymtom som till exempel att du fått snabb, oregelbunden puls, svimmar, får bröstsmärtor eller plötslig andnöd vid ansträngning ska alltid göra att du kontaktar läkare oavsett om du tror att de har med dina ADHD-mediciner att göra eller ej.
Misstänker du att det är din centralstimulerande medicin som orsakar ditt dåliga mående kan du alltid sluta direkt och göra ett uppehåll tills du fått kontakt med ditt behandlingsteam igen. Handlar det om Guanfacin eller Atomoxetin är det ofta klokt att trappa ner men det är alltid säkert att backa till den senaste dosen du hade och som du mådde bra på. Uppsök alltid sjukvård och diskutera hur du ska gå vidare.
Du kan läsa mer om biverkningar av ADHD-medicin här
Avbryta behandling
Om du provat ADHD-medicin men vill sluta är det oftast ganska lätt att trappa ner eller helt enkelt bara sätta ut läkemedlet helt och hållet. För centralstimulerande läkemedel är det inga problem att sluta från en dag till en annan. Det är också alltid säkert att backa till den senaste lägre dosen du hade och mådde bra om om du inte får tag i ditt behandlingsteam. När det kommer till Atomoxetin och Guanfacin ska man däremot trappa ut på samma sätt som man trappade in medicinen för att undvika negativa effekter och kroppsliga symtom. Känner du att du verkligen behöver minska dina mediciner men inte får tag på ditt behandlingsteam för att det är helg kan du titta på schemat du fick när ni trappade upp dina mediciner och trappa ner genom att backa i samma takt.
Du kan läsa mer om att avbryta behandling här
Hur väljer jag rätt ADHD-medicin?
Enligt svenska och internationella riktlinjer som grundar sig på forskning rekommenderar man att barn och vuxna börjar med långverkande Metylfenidat, till exempel Concerta. Man provar sig fram och trappar upp dosen successivt. Om man inte får effekt eller får för mycket biverkningar kan man byta till ett annat lång- eller medellångverkande preparat i gruppen Metylfenidater. Det är också möjligt att byta grupp till Dexamfetamin (Elvanse). Studier visar att 70 procent av barnen som provar centralstimulerande kommer ha bäst effekt och minst biverkningar av Metylfenidatgruppen. För vuxna är det tvärtom och 70 procent kommer fungera bäst med Dexamfetamin. Men eftersom vi inte på förhand kan veta vem som hör till vilken grupp är den bästa strategin oftast att följa de riktlinjer som finns och vara lyhörd för om/när det är läge att tänka om och byta preparat.
Ska jag välja kort- eller långverkande ADHD-medicin?
De centralstimulerande ADHD-medicinerna är tänkta att fungera under dagen och gå ur kroppen under natten. Därför finns de i olika former från kortverkande (direkt insättande effekt som varar i 2–4 timmar), medellångverkande (en kombination av direkt och långsamt insättande effekt som varar i 4–6 timmar) och långverkande (en kombination av direkt och långsamt insättande effekt som varar i 8-12 timmar). Dessa tider är ungefärliga och kan variera med dos men också vara olika för olika personer. Målet med ADHD-behandlingen är att ha en så jämn effekt som möjligt över dagen och man försöker ofta kombinera olika medel- och långverkande preparat för att skapa den bästa effekten med så lite svängningar som möjligt. Atomoxetin och Guanfacin är alltid långverkande och har effekt över hela dygnet.
Varför vill inte min doktor ge mig kortverkande ADHD-medicin?
Kortverkande ADHD-medicin förändrar hjärnans dopaminnivåer snabbt. Enkelt uttryckt så kommer effekten snabbt och går ut snabbt. Det påminner om effekten som olika beroendeframkallande substanser har, som till exempel amfetamin och kokain, även om doserna ofta är mycket lägre när man använder läkemedel jämfört med om man tar illegala droger. Ungdomar och vuxna med ADHD har högre risk att drabbas av missbruk och beroende, därför är man särskilt försiktig med kortverkande preparat och använder dem endast som tillägg till långverkande mediciner. Har man dessutom tidigare haft ett missbruk eller beroende ska man vara extra rädd om sig själv och försiktig med kortverkande preparat. Forskning visar att långverkande ADHD-medicin skyddar mot missbruk och beroende men att kortverkande i vissa fall kan öka risken om det inte sker i samråd med en erfaren läkare.
Hur ska jag ta mina olika ADHD-mediciner?
Centralstimulerande läkemedel kan tas en eller flera gånger om dagen. Om man tar läkemedel två eller flera gånger om dagen brukar man lägga den högre dosen tidigt på morgonen och sedan fylla på med en lite lägre dos runt lunch. Man vill inte ta sin medicin för sent på dagen eftersom det kan bli svårt att sova. Vissa, barn som behöver göra läxor på eftermiddagen eller vuxna som arbetar skift eller ibland har jobb på kvällarna kan ibland lägga till ett kortverkande preparat de dagarna. Guanfacin tar man oftast en gång per dygn till kvällen eftersom man har bra effekt på sömnen. Det spelar ofta inte så stor roll om man tar sina läkemedel med eller utan mat. För dem som har särskilt svårt att komma igång på morgonen kan det vara en god idé att sätta klockan 30-45 minuter innan man ska gå upp, ta sitt läkemedel och sedan ”snooza” tills medicinen har full effekt. Andra, som får mycket aptitnedsättning, tycker att det är bättre att ta sin medicin efter frukost.
Hur trappar jag upp mina ADHD-mediciner?
Det vanligaste är att man börjar på den lägsta dosen och noga registrerar vilka effekter och eventuella biverkningar man har. Om man inte känner något alls kan man efter 1–2 dagar öka dosen enligt överenskommelse med behandlingsteamet och stanna ett par dagar på den nya dosen. Annars är det klokt att ligga kvar på samma dos i ca 1 vecka innan man ökar. Vid insättning och förändring av dosen vill din läkare veta vilka effekter du känner, om du har några biverkningar och kontrollera puls och blodtryck. Detta för att centralstimulerande kan öka puls och blodtryck och Guanfacin kan sänka dem. Oftast är det helt ofarligt att puls och blodtryck förändras lite och det brukar gå över när medicinen stabiliseras men det kan vara obehagligt och bra att hålla koll. Du trappar upp i samråd med din läkare eller sköterska till en på förhand bestämd maxdos. Därefter utvärderar ni tillsammans och ser om ni är nöjda eller behöver lägga till något ytterligare. Även Guanfacin ska trappas upp. Vanligen börjar man med 1 mg till kvällen och ökar med 1 mg i veckan till en maxdos på mellan 4 till 7 mg. Många vuxna brukar tycka att det räcker med 2-4 mg men det är väldigt individuellt. Det brukar ta 4-8 veckor innan man säkert kan utvärdera effekten av Intuniv, så här behöver man ha lite tålamod.
Kan jag bli beroende av mina ADHD-mediciner?
Många oroar sig för att man ska kunna bli beroende av ADHD-mediciner eftersom de ju till sin kemiska natur är så lika vissa droger som kan missbrukas. Forskning visar att det inte finns någon risk för beroendeutveckling när man använder långverkande ADHD-mediciner på det sätt som läkare förskrivit. Tvärtom verkar ADHD-medicin skydda både mot att utveckla och återfalla i missbruk och beroende. Men kortverkande ADHD-mediciner kan användas på fel sätt, av fel anledningar, missbrukas och orsaka beroende. Därför är läkare noga med att följa upp och kontrollera att man inte använder mer än vad som överenskommits och att man inte också använder alkohol eller andra droger samtidigt som sina ADHD-mediciner.
Kan jag kombinera mina ADHD-mediciner med andra läkemedel?
Ja, det är ganska vanligt att man utöver sin ADHD-behandling även kan behöva läkemedel för andra tillstånd. Både barn och vuxna med ADHD har ju en högre risk för andra kroppsliga och psykiatriska diagnoser och det är inte alls säkert att ADHD-medicinen är effektiv mot dessa. Man kan till exempel behöva kombinera sin ADHD-medicin med SSRI-preparat för ångest och nedstämdhet eller icke-beroendeframkallande sömnläkemedel som Melatonin eller Prometazin.
Varför ska jag inte dricka alkohol när jag tar ADHD-medicin?
Både centralstimulantia och alkohol ökar dopaminnivåerna i hjärnan och påverkar puls och blodtryck. Det är också svårt att utvärdera effekten av ADHD-läkemedel om hjärnan också påverkas av alkohol, även om det bara är tillfälligt. Dessutom kan ADHD-läkemedlen göra att effekten av alkohol blir svår att styra och man kan hamna i situationer där man far illa.
Hur går ADHD-behandlingen till på SMART Psykiatri?
Läkemedelsbehandling är alltid ett samarbetsprojekt mellan dig och ditt behandlingsteam. ADHD kan ta sig olika uttryck hos olika personer med samma diagnos och även variera hos samma person i olika faser av livet. På SMART utgår vi alltid från din personliga funktionskarta och innan vi startar behandlingen kommer vi tillsammans att ta fram 3 meningsfulla, realistiska och mätbara behandlingsmål. Med meningsfulla, menar vi att de måste utgå från vad just din ADHD ställer till med i ditt liv och vad som är viktigast för dig att förändra. Med realistiska menar vi att läkemedelsbehandling aldrig kommer kunna lösa alla problem och svårigheter i livet. Medicinen är som en flytväst, vi måste ändå lära oss att simma om vi ska komma vidare. Med mätbara menar vi att det är viktigt att vi kan följa upp vad som förändras med medicinen. Vi behöver tillsammans komma på sätt att utvärdera och bedöma om vi är på väg i rätt riktning. Det finns bra och tydliga riktlinjer från Läkemedelsverket och Socialstyrelsen som vi alltid utgår från när vi skräddarsyr din behandling.
Kontakta oss för att få hjälp med läkemedelsbehandling för dig, ditt barn eller anhörig här
Hur vet jag om min ADHD-medicin fungerar?
Det är vanligt att man har många frågor och vill ha möjlighet att få dela upplevelser med sin behandlare när man påbörjar en ny läkemedelsbehandling. Kanske vet man inte vad man kan förvänta sig eller hur det ska kännas när man har rätt medicin eller dos. Det är ofta bra att kunna ha tät kontakt med sin läkare eller sjuksköterska i början av behandlingen för att veta att man är på rätt väg och kunna göra förändringar för att snabbare landa på rätt dos. När medicinen fungerar som den ska, ska man inte känna sig ”läkemedelspåverkad”, vardagen ska fungera bättre och det ska vara lättare att få till rutiner kring de viktigaste livsstilsfaktorerna (kost, motion, sömn, stress etc.). Det finns inga mediciner som löser alla problem och medicinen syftar inte heller till att förändra någons personlighet. När medicinen fungerar som den ska minskar symtomen av rastlöshet, man får lättare att stå emot impulser och det blir lättare att fokusera på och genomföra det som man behöver göra för att vardagen ska fungera. Det är viktigt att förstå att ADHD-medicin också kan användas felaktigt, som en “tegelsten på gaspedalen” och tillfälligt öka energinivåerna hos någon som egentligen skulle behöva vila och ta igen sig. Det är bara du själv som säkert kan veta att du använder medicinen på rätt sätt så det är viktigt att du har förtroende för, och delar dina upplevelser med, ditt behandlingsteam.
Hur vet jag vad som är en biverkan och vad ska jag göra om jag får biverkningar av min ADHD-medicin?
Det är inte alltid så lätt att veta om det man upplever är en biverkan och om man ska ha is i magen och vänta på att det går över eller om man borde förändra något för att kunna må bra och fungera bättre. De flesta biverkningar går över med tiden men det kan vara skönt att få bolla med sin läkare eller sjuksköterska som har stor erfarenhet och kan ge råd och rekommendationer. De vanligaste biverkningarna av centralstimulerande och Atomoxetin är sömnsvårigheter, oro- eller stresskänsla, en lätt sjukdomskänsla/feberkänsla, huvudvärk, aptitnedsättning, eller muntorrhet. Dessa är helt ofarliga och vanligtvis övergående. Vid allvarligare biverkningar som ihållande nedstämdhet, overklighetskänslor eller kraftig viktnedgång ska du alltid ta kontakt med din läkare eller sköterska och diskutera om och hur ni ska fortsätta framåt.
Hur ska jag tänka inför min behandling hos SMART?
Beroende på vad som passar dig bäst får du som kommer till oss för läkemedelsbehandling ett första besök på någon av våra fysiska mottagningar eller i vårt digitala vårdrum. I ditt första möte lägger vi tillsammans upp din personliga vårdplan och planerar för uppföljning och utvärdering hos våra behandlare, sjuksköterskor och läkare. Du väljer det av våra behandlingspaket som passar dig bäst och kan byta mellan dem om din situation förändras.
De allra flesta landar på en stabil dos under de första månaderna men för vissa kan det ta lite längre tid. När man väl hittat sin dos är det ofta inte nödvändigt med så tät kontakt.
Måste jag lämna urinprover för att få min ADHD-medicin?
Nej, din vårdgivare kan aldrig kräva att du ska lämna urinprov för att du ska få din ADHD-medicin. Men å andra sidan kan du heller aldrig kräva att din läkare ska skriva ut någon speciell medicin till dig. Men det finns ofta en bra anledning till att din läkare också vill ha ett urinprov för att vara helt säker på att medicinen är säker för dig att ta. Bakgrunden till att man alltid vill kontrollera urinprov är att vi vet att obehandlad eller otillräckligt behandlad ADHD ökar risken för att man självmedicinerar med till exempel alkohol eller droger. Alkohol tillsamman med ADHD-medicin kan vara skadligt för hjärtat, både akut och på längre sikt. Så i praktiken behöver vi ha ett förtroligt samarbete där man som patient känner sig trygg med att våga berätta om man återfallit i tidigare missbruk, eller bara tillfälligt tagit någon drog eller druckit för mycket alkohol och där man som läkare inte ”kastar ut” en patient som ärligt berättar om man tagit någon otillåten substans. Vårt gemensamma mål är ju att du ska ha en säker och effektiv behandling och må bra utan att behöva dricka alkohol eller ta droger. Många patienter känner sig ifrågasatta och misstänkliggjorda i relation till sin medicinering och tycker därför att det är skönt att få lämna ett prov och kunna visa svart på vitt alla som eventuellt ifrågasätter dem och deras medicin. På SMART använder vi aldrig urinprov för att neka någon sin medicinering, Det handlar om ett ömsesidigt förtroende där vi vill kunna vara säkra på att vår behandling är säker och där man får hjälp och stöd om man råkat återfalla i missbruk. Det är nämligen ingen idé att fortsätta med ADHD-medicineringen om den inte är effektiv och hjälper mot återfall och missbruk också. Då är det bättre att vi tillsammans tänker om och hittar nya vägar eller behandlingsupplägg framåt.
Kan jag kombinera min ADHD-medicin med mina andra läkemedel?
Ja, det är faktiskt ganska vanligt att man utöver sina ADHD-mediciner har andra läkemedel. Det beror på att så kallad samsjuklighet, det vill säga att man utöver sin ADHD också kan ha andra diagnoser som till exempel depression, ångest eller sömnsvårigheter. De flesta ADHD-läkemedel går alldeles utmärkt att kombinera med andra läkemedel men det är viktigt att du alltid informerar din läkare om du står på läkemedel som någon annan har förskrivit så att ni tillsammans kan kontrollera att de är säkra att ta tillsammans.
Är det skillnad på ADHD-medicin mellan kvinnor och män?
Det mesta vi vet om läkemedelsbehandling vid ADHD har vi lärt oss från forskning och studier med pojkar och män. Därför vet vi fortfarande för lite för att kunna ge generella rekommendationer på gruppnivå utifrån biologiskt kön. Det vi vet är att mediciner är effektiva för både pojkar och flickor, kvinnor och män. Det pågår mycket forskning för att ta reda på om flickor och kvinnor kan behöva justera sina läkemedel utifrån hormoner, preventivmedel eller ålder. Idag får vi utgå från varje enskild flicka och kvinna och undersöka om läkemedelseffekten varierar med de hormonella förändringarna över menscykeln och livet. Du ska alltid ta upp detta med din gynekolog, ungdomsmottagning och ADHD-läkare/sköterska så att ni tillsammans kan komma fram till det som fungerar för just dig.
Måste jag ta min ADHD-medicin varje dag?
Rekommendationen är oftast att det är bäst för kroppen att hitta sin balans och att man tar sin medicin varje dag. Det är alltså inte så att det är bättre för kroppen ju mindre man tar eller att hoppa över vissa dagar, utan oftast är det tvärtom. Men för vissa (ofta barn) är biverkningarna med till exempel aptitnedsättning så jobbiga att man vill göra uppehåll med medicineringen när man absolut inte behöver den, som till exempel på helger eller lov. Men man får inte glömma att ADHD inte tar helg eller semester och att mycket av det som är viktigt i livet pågår då. I slutändan är det alltid en personlig bedömning och ett beslut som vi tar tillsammans. Vi provar oss fram och för vissa fungerar det att göra uppehåll under vissa perioder trots att det oftast inte rekommenderas om medicinen fungerar bra och man mår bra av den.
Hur ofta ska jag kolla puls och blodtryck?
Eftersom centralstimulerande läkemedel och Atomoxetin kan öka puls och blodtryck och Guanfacin/ Intuniv kan sänka puls och blodtryck vill vi kolla ditt blodtryck innan du får läkemedel och vid varje ökning av dos. När du sedan hittat rätt dos som du står på över tid är det oftast inte nödvändigt att kontrollera detta så ofta. För många kan det räcka med att man kollar upp det vid årskontrollen tillsammans med sin sköterska eller läkare.
Kan apoteket bara byta ut min ADHD-medicin mot något annat?
Ibland vill apoteket byta ut det vi skrivit mot något annat, billigare preparat. De kan bara byta ut till helt motsvarande läkemedel som inte får skilja sig åt på något sätt från det som vi kommit överens om. Det brukar aldrig vara något problem med det men om du av någon anledning inte vill att de byter får du gärna påminna din behandlingskontakt om det så kryssar vi i den rutan på receptet.
Kan jag resa med min ADHD-medicin?
När du står på ADHD-mediciner kan det behövas ett reseintyg när du reser utanför Sverige. Din läkare utfärdar detta intyg där det framgår vilket läkemedel du tar, vilka ämnen som ingår i läkemedlet, vilken dos du har och hur mycket läkemedel du behöver ha med dig för resan.
Vad kan jag göra och vad ska jag inte göra med ADHD-medicinen?
Vi rekommenderar att man inte använder alkohol (och förstås inte andra droger heller) när man medicinerar med centralstimulerande läkemedel. Detta är dels för att alkohol och medicinen samverkar och kan förstärka varandra, dels för att det kan vara belastande för hjärtat. I övrigt kan man leva precis som vanligt med medicinen, träna, äta och sova som vanligt. Det spelar oftast inte någon roll om man tar medicinen med mat eller inte men det brukar vara bra att ta den så tidigt som möjligt på morgonen eftersom den är långverkande och det kan bli svårare att somna om man tar den för sent. När du har trappat upp till en högre dos, kan du ta en lägre dos om du vaknar senare eller vet att du behöver gå och lägga dig tidigt någon dag.
Texten är skriven av Lotta Borg Skoglund MD PhD
Medicinskt Ledningsansvarig SMART Psykiatri
Specialist i Psykiatri och Allmänmedicin
Docent i Psykiatri
Texten är granskad av Martin Hammarström
VD SMART Psykiatri
Texten är faktagranskad av Martina Nelson
Verksamhetschef och Vice VD SMART Psykiatri
Legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi