Tester för screening, utredning och diagnostisering av ADHD hos vuxna

Du kommer få fylla i flera olika skattningsskalor innan och under din ADHD-utredning på SMART Psykiatri. Vi ber dig att fylla i dessa olika skalor och tester för att inte missa eventuella andra diagnoser och tillstånd du kanske har parallellt med ADHD (så kallad samsjuklighet) eller som kanske förklarar din problembeskrivning bättre än ADHD. Vi använder tester och skattningsskalor som är validerade och rekommenderade enligt nationella riktlinjer. Men kom ihåg att det inte finns några ADHD-tester för vuxna, inga blodprover eller röntgenundersökningar som på egen hand kan ställa ADHD-diagnos. En ADHD-diagnos ställs inte via enstaka ADHD-test utan alltid utifrån en noggrann intervju och sammanställning av symtom och svårigheter från barndom till idag. 

Diagnostisk utredning - sammanfattning

I en diagnostisk ADHD-utredning sammanställer ditt utredningsteam information som du fyllt i via screening-formulär med kartläggningen av din problembeskrivning utifrån symtom nu och i barndomen, din kognitiva funktionsförmåga, din funktionsnedsättning i vardagen, din sociala situation, samt din kroppsliga och psykiska hälsa. 

Syftet med en bred och noggrann utredning är att du ska få ett bra underlag för stöd och insatser framåt, oavsett om du får en ADHD-diagnos eller inte.

Utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bästa möjliga bedömning består ditt utredningsteam på SMART Psykiatri av en läkare och en psykolog. Socialstyrelsen påpekar även att en utredning inte bör vara mer omfattande, eller ta längre tid än nödvändigt, varför vi kan anpassa innehållet i utredningen till att passa just dina förutsättningar och behov.

Kontakta oss för att få hjälp med en ADHD-utredning för dig, ditt barn eller en anhörig här

Skattningsskalor och screeningtester

Innan du träffar ditt utredningsteam kommer du få fylla i ett antal utvalda formulär och skalor som handlar om dig och ditt mående över tid. Vi vet att den här typen av standardiserade formulär som vänder sig till många kan uppfattas som både stela och onödiga och varje test har vissa inbyggda svagheter i både specificitet och sensitivitet. Det betyder att ett test kan ge falskt positiva resultat och överdriva risken för ett visst tillstånd. Andra tester kan ge falskt negativa resultat, vilket innebär att man missar ett tillstånd som någon faktiskt har. Men summan av fördelar och brister brukar ändå anses hamna på plus genom att skattningsskalor och screeningtester ändå minskar risken för att vi missar viktig information om dig. Det är viktigt att veta att vi använder information från skalor och tester som ett komplement till de intervjuer som är grunden för all diagnostik inom psykiatrin.

Det här är skattningsskalor och screeningtester du kan få svara på under din ADHD-utredning

Nordiskt formulär 5-15R – utveckling och beteende i barndomen
WURS – retrospektiv skattning av barndoms symtom
ASRS - självskattning av ADHD kärnsymtom för vuxna
SNAP-IV själv- eller föräldraskattning av ADHD kärnsymtom för barn
RAADS 14 – självskattning för symtom på autism (aktuella och i barndomen)
AUDIT – självskattning för alkoholbruk
DUDIT – självskattning för drogbruk
PHQ-9 – självskattning av ångest och depression
MDQ – självskattning av bipolär sjukdom och manisk episod
PCL-5 – självskattning av trauma eller PTSD
EQ-5D – självskattning av allmänt hälsotillstånd
ICF Core sets – självskattning av styrkor och funktionsnedsättning i relation till vardagen.

Strukturerade intervjuer

Strukturerade diagnostiska intervjuer är tänkta att användas som underlag för att kartlägga vilka diagnoskriterier för ADHD eller andra NPF-diagnoser som är uppfyllda i olika perioder av ditt liv men också vilken grad av de symtom som plockas upp har haft på din allmänna funktionsnivå.

DIVA

En DIVA-intervju är en strukturerad intervju som används för att ställa ADHD-diagnos hos vuxna. Den bygger på diagnoshandboken DSM-5s kriterier för ADHD och genomförs genom att intervjuaren kan ge exempel på vardagsproblem som är vanliga vid ADHD. En fullständig DIVA-intervju brukar ta en till en och en halv timme.

IDA

En IDA-intervju är en så kallad semistrukturerad intervju som stöd för att ställa autismdiagnos. IDA är utvecklad för utredning av äldre tonåringar och vuxna med misstänkt autismspektrumtillstånd och brukar ta mellan en och två timmar att genomföra. Med semistrukturerad menas att den som intervjuar kan ställa följdfrågor eller be om förtydliganden och exempel för att få bästa möjliga bild av problematiken.

ADI-R

ADI-R-intervju används också för att ställa autismspektrumdiagnoser och intervjun kan användas för både små barn och vuxna som bedöms ha kognitiva funktioner motsvarande en normalt utvecklad tvåårings nivå. 

MINI

En MINI-intervju är en strukturerad intervju som är kan användas för att fånga upp olika typer av psykiska tillstånd och sjukdomar som till exempel depression, bipolär sjukdom, olika typer av ångesttillstånd, ätstörningar och missbruk enligt DSM-5, som är psykiatrins handbok för symtom och diagnoser.

Man svarar först på en screeningfråga eller ett påstående och om man känner igen sig följer ett antal fördjupande frågor. Annars hoppar man vidare till nästa diagnosområde. En MINI-intervju kan ta mellan 20 till 60 minuter beroende på hur många områden vi fördjupar oss i. 

SCID II

SCID II (Structured clinical interview for DSM-IV axis II personality disorders) är en strukturerad klinisk intervju för att upptäcka och diagnostisera personlighetssyndrom. Det bygger på diagnoser enligt diagnoshandboken DSM-5 men förutsätter att den som genomför intervjun har goda kliniska kunskaper om personlighetssyndrom och personlighetsbedömning. Genom SCID II kan till exempel diagnoser som Emotionellt Instabilt Personlighetssyndrom (EIPS) eller Antisocialt personlighetssyndrom (som kan vara en följd av obehandlad uppförandestörning hos barn) ställas hos personer över 18 år. 

Neuropsykologiska kognitiva tester i ADHD-utredningen

Neuropsykologisk testning är inte alltid nödvändig för att ställa en ADHD-diagnos eller andra NPF-diagnoser hos vuxna som klarat sig genom skolans högstadium och gymnasium. Men även om det inte är obligatoriskt så tillför kognitiva tester (WAIS-testet för vuxna och WISC-testet för barn) ofta mycket viktig information och förståelse för den unika individen.

Genom neuropsykologiska tester kan psykologen beskriva din hjärnas olika funktioner och se var dina unika styrkor och svårigheter ligger. Du får mått på din logiska förmåga, din rumsliga (visuospatiala) förmåga, din språkliga (verbala) förmåga, ditt arbetsminne och din processhastighet (hur snabbt du bearbetar information).

Det handlar alltså om mer än att bara utesluta att din problembeskrivning handlar om eller beror på en låg teoretisk begåvning. Resultatet kan även landa i att du har en särskilt hög begåvning och döljer eller kompenserar för andra delar av ditt liv som inte fungerar. Resultaten från testerna måste alltid vägas samman med hur du fungerar i din vardag. Så även om du kan få ut en siffra på din IQ från den här typen av tester ska man vara försiktig med att dra några slutsatser utifrån enstaka tester eller resultat. 

Din IQ - en sammanvägd bedömning av olika lika begrepp

Om du genomgår en fullständig och bred neuropsykiatrisk utredning kommer du även att genomgå så kallad kognitiv testning. Det betyder med andra ord att du också kommer att genomgå ett IQ-test som på psykologspråk kallas för WISC (för barn) eller WAIS (för vuxna). Du kommer få en siffra som visar om du ligger över eller under medel (IQ 100) på några av hjärnans viktigaste funktioner: 

Logisk förmåga (fluid): Hur bra du är på att hitta lösningar på nya problem, dra slutsatser och se mönster och samband i din omgivning. Alltså hur lätt du lär dig nya saker, och din förmåga att använda saker du lärt dig tidigare i nya situationer. Det handlar också om din förmåga att resonera, förstå, beskriva och underbygga dina påståenden. Har du svagheter här har du nog svårt att ta in ny kunskap och förstå hur du ska använda den i din vardag.

Rumslig (visuospatial) förmåga: Hur bra du är på att få ihop delar till en helhet, hur du uppfattar din omgivning, ser dimensioner och avstånd och med hjälp av synen kan urskilja former och konturer. Har du svagheter här är det svårt att orientera i olika miljöer och hitta på nya platser och lokaler, samt att läsa och använda karta, förstå en vägbeskrivning och att packa inför en resa.

Verbal förmåga: Hur bra du är på att förstå och förklara ord och begrepp (ordförråd) och att resonera dig fram till hur olika ord hänger ihop. Alltså att använda språket för att förklara saker. Om du har svårt här kommer du få kämpa med att argumentera och förklara saker för andra, förstå instruktioner eller information. Särskilt om du också har nedsatt arbetsminne.

Snabbhet (processhastighet): Hur snabbt du uppfattar, bearbetar, förstår och agerar på ny information. Men också din förmåga att styra kroppsrörelser utifrån det du ser (öga-hand-koordination). Har du svårt här tar det nog längre tid för dig än för andra att förstå och uppfatta vad du ska göra när du får instruktioner. Du arbetar nog långsamt och har ofta svårt att hinna göra klart med uppgifter i tid.

Arbetsminne: Hur bra du är på att hålla kvar information i huvudet tillräckligt länge för att du ska kunna bearbeta och agera på den. Om du har ett starkt arbetsminne är du bra på att förstå och tolka det andra säger och kan resonera både med dig själv och andra. Här byggs dina egna tankar och din simultankapacitet upp och har du svagheter här blir det svårt att komma ihåg saker, förstå instruktioner och att bryta ner saker i hanterbara beståndsdelar.

‍

Texten är skriven av Lotta Borg Skoglund MD PhD
Medicinskt Ledningsansvarig SMART Psykiatri
Specialist i Psykiatri och Allmänmedicin
Docent i Psykiatri

Texten är granskad av Martin Hammarström
VD SMART Psykiatri

Texten är faktagranskad av Martina Nelson
Verksamhetschef och Vice VD SMART Psykiatri
Legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi