ADHD-diagnos: Hur, för vem och varför?

En ADHD-diagnos ställs, precis som andra neuropsykiatriska diagnoser (NPF-diagnoser), genom en neuropsykiatrisk utredning där du samarbetar tillsammans med ett utredningsteam som alltid består av en psykiatriker och en psykolog. I vissa fall bidrar även annan expertis som till exempel sjuksköterska, specialpedagog eller fysioterapeut. Uppgiften för ditt utredningsteam är att se om de problem du beskriver i din vardag stämmer in på diagnoskriterierna för ADHD, ADD, autism eller någon annan diagnos. 

En ADHD-utredning, steg för steg

Har du bestämt dig för att göra en utredning? Här får du all information du behöver för vad som sker i de olika stegen.

Vad ska jag göra innan utredningen?

Du kommer att få alla tider för dina möten, de frågeformulär du ska fylla i och får veta vilken information du själv ska samla in innan utredningen kan börja. 

Utredningen läggs upp och planeras tillsammans med vår administration utifrån dina önskemål och möjligheter. Du kan välja att sprida ut dina besök över några veckor eller försöka få till så många moment som möjligt under en kortare period. 

Hur går själva utredningen till?

På första mötet får du träffa antingen en psykolog eller läkare för ett samtal kring olika områden i livet. Fokus kommer att ligga både på det som skapar problem och det som är dina styrkor. Du får göra olika psykologiska tester som hjälper oss att kartlägga din unika neuropsykologiska profil. Läkarbesöket fokuserar på din psykiska och kroppsliga hälsa genom livet. Vi kommer också vilja inhämta information från närstående, till exempel föräldrar, barn, syskon, partners eller andra som har känt dig länge och väl. Självklart godkänner du detta innan vi kontaktar någon. Om man av olika anledningar inte vill involvera någon familjemedlem går det oftast att lösa genom att vi kan prata med någon annan som känt dig sedan barn- eller ungdomsåren.

Vad händer efter utredningen?

Din utredning avslutas med en återgivning och ett skriftligt utlåtande där ditt utredningsteam beskriver hur de tänkt och vilka slutsatser de kommit fram till. Din utredning och eventuella diagnos ska ge dig en ökad förståelse för hur dina styrkor och sårbara sidor tar sig uttryck i just ditt liv och hur du ska göra för att kunna leva med bästa möjliga hälsa och livskvalitet. Utlåtandet ska alltså ge den bästa förklaringsmodellen kring det som ställer till problem och det som fungerar bra i just ditt liv. Utlåtandet beskriver även din funktionskarta och innehåller rekommendationer för stöd och insatser framåt. Självklart får du ett utlåtande oavsett om utredningen resulterar i en diagnos eller ej. 

Din unika funktionskarta är en sammanfattning av det som ger just dig sammanhang och mening och varför olika viktiga livsstilsfaktorer blir svårare utifrån hur din hjärna fungerar.  Du kan själv plocka in informationen från ditt utlåtande och din vardag i en mall som den nedan och så har du grunden till din funktionskarta. Nästa steg blir att få koll på hur alla olika områden hänger ihop med varandra. Vi lovar att när du ser sambanden mellan till exempel kost, motion, sömn, hormoner och impulsivitet så kommer du kunna göra smartare val och förbättra din hälsa och livskvalitet på lång sikt.

Beroende på vad du själv önskar för stöd och insatser gör vi sedan tillsammans en plan framåt. Om du vill fortsätta som patient hos oss fyller du i en egenanmälan via hemsidan. Annars ber du ditt utredningsteam om en remiss till den vårdgivare som tar över efter oss. 

Kontakta oss för att få hjälp med en ADHD-utredning för dig, ditt barn eller en anhörig här

Diagnoskriterier för ADHD

När en ADHD-diagnos ställs letar utredningsteamet via intervjuer, skattningar och tester efter svårigheter inom två olika kärnområden: ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet. För att uppfylla diagnoskriterierna för ADHD ska barn och ungdomar upp till 17 år ska ha sex av nio kriterier. Är du över 17 år räcker det med att ha fem av nio kriterier. Symtomen ska också ha funnits före tolv års ålder och inte förklaras bättre av någon annan diagnos eller livssituation. 

Ouppmärksamhet

Med ouppmärksamhet menas svårigheter att upprätthålla koncentrationen på saker som är viktiga i vardagen, skola eller jobb. Det handlar om att vi behöver kunna hålla kvar vårt fokus trots att vi blir distraherade eller att återuppta det vi behöver fokusera på efter att ha distraherats av något annat. Det gäller lika mycket störningar från omgivningen som att zooma ut och försvinna iväg i sina egna tankar.

Hyperaktivitet och impulsivitet

Med hyperaktivitet och impulsivitet menas svårigheter att vara stilla och konsekvent i saker som är viktiga i vardagen, även den egna och andras hälsa och säkerhet. Vid ADHD kan det handla om att det är svårt att sitta still, vänta på sin tur eller att man hamnar i våghalsiga och riskfyllda situationer. Men hyperaktivitet och impulsivitet behöver inte alltid synas utåt. Det kan också handla om en ständig inre stress eller rastlöshet, att agera på plötsliga känslor som att säga och göra saker innan man har tänkt efter.

ADHD-utredning på SMART Psykiatri

En utredning hos oss är ett samarbetsprojekt mellan dig och ditt utredningsteam. Tillsammans med dig och dina anhöriga kommer vi att gå igenom hela ditt liv för att kartlägga både din kroppsliga hälsa och ditt psykiska mående. Till sin hjälp har utredningsteamet dina tidigare journaler och rapporter från skola och vård, intervjuer, skattningsskalor, läkarundersökningar och psykologiska tester. 

Målet med våra utredningar

Målet är aldrig en viss diagnos, som till exempel ADHD eller autism, utan att beskriva dina styrkor och utmaningar och därigenom hitta den bästa förklaringen till dina svårigheter. Resultatet blir bättre ju mer detaljerad information vi kan samla in. 

Skillnader mellan barn- och vuxenutredning

Varje människa, barn som vuxen, är unik och alla hjärnor är olika. Därför gör vi alltid breda utredningar för att beskriva någons styrkor och utmaningar i vardagen. 

Utredning för barn

Alla utredningar av barn utgår från att barnet själv vill och orkar delta i utredningen. Barnet involveras i alla delar av utredningen utifrån den aktuella mognadsnivån. För de minsta barnen blir förstås informationen från vårdnadshavare och andra viktiga vuxna helt centrala. Äldre barn och tonåringar kan styra och samarbeta mer självständigt med sitt utredningsteam. 

Utredningen fokuserar mycket på att hitta den bästa förklaringen till barnets upplevelser och svårigheter. De diagnoser som utredningen kanske resulterar i är viktiga för att barnet ska få rätt stöd och insatser, men diagnosen i sig är aldrig utredningens mål. Istället vill vi att varje utredning ska ge barn, föräldrar och skola rätt förklaringsmodell (hur barnets svårigheter uppstår i vardagen) och funktionskarta (hur barnets unika styrkor och sårbara sidor hänger ihop). 

Vilken typ av stöd som ett barn kan få tillgång till beror på många olika faktorer inklusive barnets ålder, diagnos, funktionsnivå och eventuell samsjuklighet (andra diagnoser som barnet också kämpar med). Du kan läsa mer om det stöd som ditt barn bör få i skolan här.

Här kommer förslag på anpassningar som brukar kunna erbjudas till barn och unga med ADHD i skolan: 

Läxor och skolarbete: 

Skapa rutiner för hur barnet ska få med sig läxor till och från skolan 
Ge stöd i att prioritera och strukturera bland läxor och skoluppgifter 
Bryt ner uppgifter i mindre delar
Ibland behöver man begränsa mängden läxor 
Avgränsa olika uppgifter och gör det tydligt för barnet vart och hur hen ska påbörja och avsluta 
Ha en regelbunden uppföljning av skolarbetet 
Skapa tydliga delmål och slutmål för barnet 
Det brukar underlätta med instuderingsfrågor 
Ibland behöver barnet längre tid på prov 
Tydliga, enkla och uppdelade instruktioner 
Ge begränsad mängd information vid en och samma tidpunkt 
En del behöver visuellt stöd för olika aktiviteter och planering 
Många behöver kortare arbetspass och fler pauser 
Ge rikligt med uppmuntran och återkoppling på barnets ansträngningar

Miljön: 

Tänk på barnets placering i klassrummet. Det brukar vara bra med god lärarkontakt och få distraktioner 
Ge barnet möjlighet att sitta i ett grupprum eller i en lugnare miljö vid behov 
Se över ljussättningen i klassrummet (undvik till exempel skarpa ljus) 
Se över ordning och begränsa intrycken i klassrummet: låt var sak ha sin plats, skapa färgkoder och lådor att lägga undan saker i 
Minska störande ljud i klassrummet genom att till exempel ha tassar på alla stolar

Hjälpmedel: 

Hörlurar/hörselskydd 
Skärmar 
Anpassade läromedel som till exempel inläst material 
Tydliga visuella scheman 
Tidshjälpmedel 
Sittdyna eller något att ha i händerna på lektionerna

Utredning för vuxen

Som vuxen är det förstås alltid ytterst du själv som avgör om du vill göra en utredning eller ej. Precis som för barn är det för de allra flesta vuxna inte diagnosen utan förklaringsmodellen som är nyckeln till ett bättre fungerande.

Du kan läsa mer om att få ADHD-diagnos som vuxen här

Breda ADHD-utredningar

Diagnoskriterierna för ADHD och andra NPF-diagnoser är baserade på personlighetsdrag som alla människor har mer eller mindre av och som alla kan uppleva i perioder av kris eller utsatthet. Det är därför viktigt att alltid göra breda utredningar. Alla utredningar ska utgå från att alla hjärnor är olika. Det betyder att utredningsteamet i varje utredning behöver ta ställning till om dina symtom kan förklaras bättre av någon annan diagnos eller belastning i ditt liv. Eller om du kanske har mer än bara en diagnos, något som forskning visar är mer regel än undantag när det kommer till ADHD och autism. 

Differentialdiagnostiska bedömningar i en ADHD-utredning

En bred utredning utgår inte från någon speciell diagnos utan från den problembeskrivning den vuxna eller barnet kommer med. Läkaren i din utredning kommer göra en differentialdiagnostisk bedömning för att vara säker på vilken eller vilka diagnoser eller livsomständigheter som bäst förklarar dina svårigheter. 

Forskning visar att 80 procent av alla vuxna med ADHD också har andra psykiska diagnoser, de vanligaste är ångest och depression. Även andra NPF-diagnoser som till exempel autism, tics och Tourettes är vanliga vid ADHD. Vissa av dessa diagnoser kan till exempel göra att ADHD-medicin är olämplig, andra att det kan behövas stöd för samsjuklighet (det vill säga behandling för olika tillstånd parallellt). 

Symtomen vid ADHD, autism och andra NPF diagnoser kan bero på många olika saker som till exempel trauma, en ohållbar livssituation eller orimliga krav i skolan eller på jobbet. Utan en ordentlig differentialdiagnostisk bedömning är risken att vi överdiagnostiserar ADHD. Det riskerar i sin tur att urvattna diagnosens innebörd och tyngd och drabbar alla med ADHD och andra NPF-diagnoser. 

ADHD-symtom som är vanliga när man har problem med uppmärksamhet och koncentration:

Att göra slarvfel
Missa information
Svårt att hålla fokus 
Svårt att komma ihåg viktiga saker
Svårt att följa instruktioner 
Svårt att göra saker som består av flera led
Du har svårt att organisera, planera och strukturera
Tröttnar när saker blir jobbiga eller tråkiga
Svårt att koncentrera sig, är lättstörd
Svårt med tidsuppfattningen

ADHD-symtom som är vanliga när man har problem med hyperaktivitet och impulsivitet:

Många tankar och idéer på samma gång
Överaktiv
Svårt att sitta stilla
Konstant stresskänsla
Rastlös och otålig
Svårt att göra saker lagom
Pratar mycket och snabbt
Avbryter andra
Svårt att vänta på sin tur
Svårt att kontrollera humör och känslor

Olika nivåer av ADHD-diagnos

ADHD kan ta sig olika uttryck hos olika människor och beroende på det stöd och anpassningar som finns i ens omgivning. Därför kan ADHD-diagnosen innebära olika grad av funktionsnedsättning i livet. Exempel på stöd och anpassningar vid ADHD kan vara allt från att få längre tid på prov i skolan, anpassning av arbetsplatsen, tyngdtäcke för bättre sömn eller god man på grund av svårigheter att klara av den egna ekonomin. ADHD delas in i:

Lindrig nivå: Du har få, om ens några, symtom utöver de som krävs för ADHD-diagnosen. Dina ADHD-symtom orsakar en lättare nedsättning av din förmåga att fungera socialt, i skolan eller på jobbet. Du har begränsat behov av insatser och klarar dig ofta ganska bra utan stöd från andra.

Medelsvår nivå: Dina symtom och din funktionsnedsättning ligger mellan nivåerna ”lindrig” och ”svår” och du har behov av stöd och anpassningar i många delar av ditt liv för att få din vardag att fungera.

Svår: Du har många ADHD-symtom utöver de som krävs för diagnos och du har antagligen också drabbats av någon samsjuklighet eller negativa konsekvenser av din ADHD redan. Eller så har du flera särskilt svåra symtom, vilket gör att din ADHD orsakar en tydlig nedsättning av din förmåga att fungera socialt eller i arbetslivet om du inte får anpassade insatser och behandling.

Diagnoskriterier för autism

Vid autism har man svårt med det sociala samspelet vilket gör det svårt att få till ömsesidiga relationer. Beteenden och intressen är ofta ensidiga och kan uppfattas som annorlunda. Det finns inga läkemedel mot autism, därför är förståelse, stöd och anpassningar som stärker förmågor och livskvalitet helt avgörande. Diagnoskriterierna för autism delas upp i A- och B-kriterier. 

A-kriterier för autism

Med A-kriterierna menas de svårigheter någon har i social kommunikation och social interaktion med andra. Det kan till exempel ta sig uttryck genom att man har svårt att få till ömsesidiga relationer eftersom det är svårt att sätta sig in i andras känslor och intressen eller att förstå sociala koder och signaler Det handlar om svårigheter att förstå och få till både samtal och kroppsspråk på rätt sätt vilket gör det svårt att utveckla, bevara och förstå sina relationer, även om man hemskt gärna vill få till detta.

B-kriterier för autism

Med B-kriterierna menas svårigheter som uppstår på grund av att man har begränsade och repetitiva beteenden, intressen eller aktiviteter. Det kan till exempel ta sig uttryck genom repetitiva mönster som att man gungar, upprepar ord, vrider eller viftar på händerna när man blir upprörd, stressad eller uppspelt. Många med autism uppskattar ritualer och kan känna en extrem stress redan vid små förändringar i rutiner. Ofta blir man extremt intresserad eller fixerad vid vissa saker eller ämnen och kan reagera både starkare och mindre på sensoriska intryck som beröring, värme/kyla, ljud, material eller smärta. 

Att bli av med sin diagnos

Forskning visar att mellan 25-50 procent av de barn som får ADHD-diagnos inte uppfyller diagnoskriterierna för ADHD som vuxna. Omvänt betyder det att även om majoriteten av barnen som får en ADHD-diagnos kommer ha kvar sina funktionsnedsättande symtom i vuxen ålder men också att ADHD kan växa bort.

Kan man växa ur sin ADHD-diagnos?

Det finns idag väldigt bra forskning som visar att en ADHD-diagnos kan ta sig ganska olika uttryck hos en och samma person genom livet. Att symtom på hyperaktivitet och impulsivitet klingar av under tonåren är inte ovanligt, men betyder oftast att ADHD-diagnosen inte växt bort utan att man har gått från att ha ADHD i kombinerad form till ADHD huvudsakligen ouppmärksam form (det som också kallas ADD). Men det finns även studier som visar att framför allt barn med lindrig form av ADHD och barn som tidigt fått rätt stöd och behandling, faktiskt kan mogna ur sin ADHD och inte längre uppfyller kriterierna som vuxna.  

Hur blir jag av med min diagnos?

Om du fått en ADHD-diagnos i barndomen och inte längre upplever att den stämmer in på dig och att du inte är i behov av något stöd eller behandling för att klara dig i vardagen kan du be om att få din ADHD-diagnos borttagen. 

Rutinen för att göra detta kan variera. Om du har en vårdgivare som känt dig länge behövs det oftast inte mer än ett samtal där ni går igenom kriterierna för ADHD-diagnosen och sedan beslutar er för om du uppfyller kriterierna eller ej.

Om du träffar någon för första gången och om du behöver bevisa att du inte längre uppfyller ADHD-diagnos i relation till någon tredje part behövs oftast en lite mer omfattande utredning där du och ditt utredningsteam samlar in information som styrker att du inte längre har funktionsnedsättande svårigheter med ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. 

Du kan läsa mer om att bli av med sin ADHD-diagnos här

Att bli polis och militär med ADHD-diagnos

Idag är det reglerat i lag att personer med ADHD inte får diskrimineras och därför ska kunna bli både poliser och militärer. Men det finns fortfarande särskilda regler som behöver följas.

Kan jag bli polis eller militär? 

Idag har du med ADHD rätt att söka till både Polishögskolan och Plikt- och prövningsverket. Myndigheterna gör en så kallad individuell prövning och du behöver ett läkarintyg som är utfärdat av en specialistläkare i psykiatri. Dessa intyg utfärdas efter en särskild utredning hos oss på SMART Psykiatri.

‍

Texten är skriven av Lotta Borg Skoglund MD PhD
Medicinskt Ledningsansvarig SMART Psykiatri
Specialist i Psykiatri och Allmänmedicin
Docent i Psykiatri

Texten är granskad av Martin Hammarström
VD SMART Psykiatri

Texten är faktagranskad av Martina Nelson
Verksamhetschef och Vice VD SMART Psykiatri
Legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi