Ilska, utbrott och trots vid ADHD
Barn som kan göra rätt, vill göra rätt! Men barn som har ADHD, ADD, autism och andra NPF-diagnoser kanske inte alltid klarar av att göra det som vuxna kräver av dem. De protester barnet då signalerar uppfattas inte sällan av vuxna som trots och utmanande beteenden. Men sanningen är att det som vuxna ofta kallar för trots lika gärna kan vara ett pressat barns reaktion på krav som upplevs helt omöjligt. Därför har vi som föräldrar och vuxna som försöker hantera utbrott hos barn med ADHD mycket att vinna på att försöka förstå orsaken och behovet bakom barnets ilska. Det som vi vuxna kallar för “problembeteenden”.
Hantera ilska, utbrott och trots hos barn med ADHD
Det vuxna ofta betraktar som “problematiska beteenden” hos barn med ADHD, det vill säga utbrott, ilska och trots, är faktiskt ofta barnets försök att kommunicera att hen står inför en situation hen inte kan hantera.
Ett första steg för dig som vuxen, som försöker hantera barnets "ADHD-utbrott", kan då vara att göra dig nyfiken på vad just detta beteende står för. Med andra ord ska du fråga dig vad barnet just nu försöker förmedla till dig och andra i sin omgivning. Vad står barnets motstånd och protester för?
För det tål att upprepas, majoriteten av alla barn som kan göra rätt, vill göra rätt. Kanske står du framför ett barn som genom sin ilska, sina utbrott och trots försöker visa att hen inte förmår att leva upp till hemmets eller skolans krav.
Hur ska du som förälder orka?
Du är inte ensam om att du känner att du ofta står handfallen inför ditt trilskande, trotsande och ilskna barn som har ADHD. Du är inte ensam som känner dig slutkörd och hjälplös, utan minsta gnutta hopp om att situationen ska bli bättre. Kanske har du fått höra att du ska belöna önskvärda och positiva beteenden, eftersom det brukar leda i rätt riktning? Men om inte heller det hjälper, vad gör du då?
En bra strategi när du hamnat i en konflikt eller låst läge med barnet är att ta ett steg tillbaka och fråga dig vad som kan ligga bakom att barnet inte klarar av att samarbeta just nu? Vad uttrycker barnet genom den här ilskan, trotset och utbrotten? Behöver hen en paus, vila och egen tid? Förstår barnet vad som förväntas och hur olika uppgifter ska lösas eller behöver hen tydligare instruktioner? Är hen hungrig, rädd, stressad eller mår dåligt över något annat? Försök förstå och bemöta barnets behov, i stället för att försöka rätta barnet och hens beteende. Hjälp ditt barn att sätta ord på vilka behov hen har och som tar sig uttryck i trotsiga, ilskna beteenden och utbrott. Då hjälper du samtidigt barnet att förstå sig själv, sina känslor och reaktioner bättre.
Trotssyndrom, uppförandestörning och normbrytande beteenden
Om ditt barns utmanande beteenden påverkar er vardag negativt över en längre tid kan det handla om att barnet utöver sin ADHD-diagnos också har ett trotssyndrom. Det är en viktig diagnos att ställa eftersom det är ytterst viktigt att föräldrarna och familjen får rätt stöd så att inte trotssyndromet utvecklas till en uppförandestörning. Då kommer barnet att uppvisa ett allvarligt normbrytande beteende, vara aggressiv och hotfull mot människor eller djur, bryta mot regler, och ägna sig åt skadegörelse, bedrägeri eller stöld. Barn som haft en utsatt uppväxt i hem med våld eller sexuella övergrepp har särskilt stor risk att utveckla normbrytande beteende.
Det är viktigt att stöd och insatser för dessa barn alltid först riktas mot barnets underliggande diagnos, till exempel barnets ADHD. ADHD:n har ju funnits innan trots- eller uppförandesyndromet utvecklades och fokus ska ligga på att stötta föräldrarna till att orka vara tydliga och positiva i relationen till sitt barn.
Pathological Demand Avoidance - PDA
Trotssyndrom är en omdiskuterad diagnos eftersom det lätt leder tankarna till ett barn som kan men inte vill. Begreppet Pathological demand avoidance (PDA) myntades för över 40 år sedan för att beskriva barn som reagerar med starkt motstånd och undvikande när de ställs inför krav som omgivningen uppfattar som högst rimliga och vardagliga. Barnets protester kan uttryckas genom att hen ofta säger nej till saker, vilket vuxna uppfattar som att barnet inte vill samarbeta.
PDA har starkast koppling till autism, men förekommer även vid ADHD och ADD. I Sverige kallas PDA ibland för extrem kravkänslighet, men varken denna kravkänslighet eller PDA är formella diagnoser. Många, både professionella och föräldrar, anser dock att begreppen kravkänslighet och PDA är mer användbara eftersom de, till skillnad från diagnosen trotssyndrom, lyfter fram barnets sårbarhet och känslighet. Att se barnets reaktioner och protester från det hållet snarare än att fokusera på ilska, utbrott och trots har betydelse för bemötande och förhållningssätt utifrån barnets svårigheter.
Har familjens problem och konflikter blivit så omfattande och långvariga att vardagen påverkas brukar olika föräldrastödsprogram i grupp rekommenderas. Dessa har fasta teman för varje träff och en utbildad ledare som håller i träffarna.