Kvinnor är inte små män!

På gruppnivå verkar det som om flickor och kvinnors ADHD kan ta sig lite andra uttryck jämfört med pojkar och män. Det kan bero på både biologiska skillnader (till exempel könshormonerna östrogen och testosteron) och på sociala förväntningar (att samhället förväntar sig olika saker av oss beroende på vårt kön). Det kan i värsta fall leda till att vi missar flickor och kvinnor som får sin diagnos och behandling år senare än killarna.

Det här är några av de symtom som flickor med ADHD ofta beskriver: 

1. Inre rastlöshet och oro (i motsats till synlig yttre hyperaktivitet)
2. Sociala utmaningar och svårt med kompisar
3.  Höga krav på sig själv i skola och på fritiden
4. Känslor av att bli överväldigad av vardagliga krav och uppgifter
5. Låg självkänsla

Du vet säkert redan att det är bra att äta hälsosamt, sova ordentligt och motionera regelbundet? Så varför gör du det bara inte? De här med livsstil och hälsa är tufft för många men extra svårt när man har en NPF-diagnos. Här kommer några “goda råd” som du faktiskt ska akta dig för, eller som åtminstone kan behöva justeras en del, om du eller ditt barn har en NPF-diagnos:

1. "Ät tills du är mätt" är ingen  bra idé om du som många med NPF har svårt att reglera aptiten och tolka din kropps signaler för hunger och mättnad. Inte heller om du äter för att trösta dig, bli kvitt starka känslor eller för att du är rastlös.  Länken mellan ADHD, övervikt och ätstörningar är nämligen väldigt tydlig. 
2. "Sov tills du känner dig utvilad" är nästa råd som oftast inte fungerar särskilt bra om du har NPF och medfödda svårigheter att reglera din dygnsrytm eller energinivåer. Forskning visar på tydliga samband mellan sömnsvårigheter och NPF. Många med ADHD och autism upplever en energibrist som är svår att "vila bort". Istället behöver man aktivering för att förhindra en förlamande passivitet.
3. "Visa vad du känner!" Råd som säger att du ska säga vad du tänker och känner och att det är dåligt att hålla sina känslor för sig själv kan vara riktigt dåliga för någon med ADHD eller autism. Här visar forskning och erfarenhet snarare att det är viktigt att få hjälp med hur man ska uttrycka sig för att få sina behov tillgodosedda och inte riskera att bli missförstådd. 
4. "Man vänjer sig!" Det är förstås i grunden inte något dåligt att vilja trösta eller normalisera den överbelastning av sinnesupplevelser, social utmattning och känslighet för olika sinnesintryck som är vanligt vid NPF med att "alla blir trötta i stimmiga miljöer". Men det är ju inte heller särskilt insiktsfullt. I värsta fall kan ju råd om att bara “stå ut” leda till total utmattning, sjunkande självkänsla, eller utveckling av social fobi.
5. “Ta en drink och slappna av lite” är nog ändå ett av de sämsta råden vi vet när det kommer till att stötta någon med ADHD eller autism som kämpar i vardagen. Forskning visar nämligen tydligt att både ungdomar och vuxna med ADHD har mycket högre risk att få problem med missbruk av alkohol eller droger, och därför behöver de vara särskilt rädda om sig själva. Speciellt i perioder av ökad stress och belastning.

Om vi på allvar vill förstå förstå de speciella utmaningarna som flickor och unga kvinnor med ADHD och autism har, behöver vi, utöver en generell kunskap om NPF, också känna till symtom och svårigheter som är vanligare hos dem än hos pojkar. Flickors symtom verkar vara svårare för omgivningen att upptäcka. Det beror bland annat på att flickor, i tidigare åldrar än pojkar, hittar sätt att dölja eller hantera sina svårigheter och att de oftare vänder sina känslor inåt. Det här är några orsaker till att vi missar flickor och kvinnors NPF:

OUPPMÄRKSAMHET
ADHD, ouppmärksam form (ADD), är vanligare hos flickor och ADHD kombinerad form, med tydligare hyperaktivitet och impulsivitet är vanligare än hos pojkar. Det gör att pojkarnas ADHD syns och hörs mer som i sin tur gör att de kommer till utredning tidigare. 

SAMSJUKLIGHET
När flickor och unga kvinnor med NPF själva söker hjälp är det ofta på grund av ångest, nedstämdhet, stress, sömnsvårigheter eller ätstörningar. Inte sällan är det först när behandlingen för deras samsjuklighet inte fungerar som frågan om ADHD eller autism kommer upp. 

KÖNSROLLSFÖRVÄNTNIGNAR
Även i jämställda samhällen, som i Sverige, verkar det fortfarande finnas olika förväntningar på flickor och pojkar, kvinnor och män. Det gör att vi i familjer, skola och sjukvård letar efter och tolkar beteenden olika. Kanske är det också så att vissa symtom är mer skamliga om man är flicka eller kvinna? En flicka förväntas kanske inte vara burdus, impulsiv eller slänga ur sig pinsamma eller opassande saker? 

ÄRFTLIGHET
Eftersom NPF-diagnoser har hög ärftlighet (upp till 80 % av risken för NPF beror på genetiska faktorer) är risken stor att det finns fler med diagnoser i samma familj. Det kan i sin tur göra att man som förälder jämför sin dotters problem med hennes bröders istället för att titta på hur hennes svårigheter är i jämförelse med andra flickor i hennes ålder. 

KONFLIKTER
Flickor med ADHD och autism beskriver ofta ett mönster av dramatiska och instabila relationer, framförallt från tonåren och framåt. Men när flickor och unga kvinnor inte får till sina relationer, vägrar gå till skolan, eller hamnar i bråk med föräldrar, syskon, jämnåriga kamrater och lärare går våra tankar först och främst till psykosociala förklaringsmodeller. Vi missar att det också kan bero på NPF.

RISKTAGANDE 
Även om NPF-diagnoser som ADHD och autism ofta är dolda funktionsnedsättningar hos just flickor och kvinnor så finns det åtminstone ett område där de här tjejerna är mitt under näsan på oss. Nämligen när det kommer till att utsätta sig själva och sin hälsa för risker. Det handlar inte bara om alkohol, droger, och sex, utan även om att hamna i situationer där man inte kan skydda sig själv från utsatthet och övergrepp. 

HORMONER
Det verkar som om flickor och kvinnor med NPF reagerar starkare och i många fall mer negativt på hormonella förändringar i olika faser av livet och menscykeln. Tyvärr finns det väldigt lite forskning på området. Flickor och kvinnor med NPF flyger fortfarande under radarn på ungdomsmottagningar och kvinnokliniker trots att de beskriver eller söker för kraftiga reaktioner och stort lidande av hormonella svängningar.

Här följer några korta tips på hur vi kan bli bättre på att hitta flickor och unga kvinnor med NPF trots att de kämpar så hårt för att inte sticka ut: 

DUKTIGA FLICKOR? 
Flickor fattar tidigare i livet vad som krävs för att inte sticka ut och lägger mer och mer tid på att klara skolan. I takt med att kraven ökar missar de ofta mer av livet utanför skolan (kompisar, fritidsaktiviteter, återhämtning) för att hänga med och inte tappa i studieresultat. Det är vanligt att de utvecklar ångest och nedstämdhet i takt med att deras tidigare strategier inte längre räcker till. 

JÄMFÖRT MED VEM?
Om vi jämför flickor och kvinnor med NPF med jämnåriga killar utan diagnos är det inte säkert att skillnaderna är så tydliga. Jämför vi dem däremot med jämnåriga klasskamrater är det ofta tydligt att de har färre vänner, oftare hamnar i konflikter, är mindre omtyckta av vuxna, oftare utsätts för mobbning och har lägre självkänsla än flickor utan NPF.

HOPPLÖST FALL?
Kanske inte så förvånande så uttrycker flickor och unga kvinnor med NPF ofta negativa förväntningar på livet, vuxenvärlden och framtiden. Forskningen bekräftar tyvärr de här tjejernas dystra prognoser genom att visa att flickor och unga kvinnor med NPF har färre vänner,. Dessutom kämpar de hårdare i skolan, har svårare att  att fördjupa och behålla vänskapsrelationer och oftare utvecklar ångest, nedstämdhet och kroppslig ohälsa.

Under en menscykel, som i snitt är 28 dagar, stiger östrogennivåerna successivt under de första två veckorna (follikelfasen). Östrogenet förbereder livmoderslemhinnan och äggstockarna inför ägglossningen och förstärker effekten av signalsubstanser som till exempel serotonin och dopamin. Det påverkar till exempel hjärnans exekutiva funktioner och förmågan till uppmärksamhet positivt. 

Det finns än så länge väldigt lite forskning som tittat på hur hormonella svängningar under menscykeln påverkar flickors och kvinnors ADHD och autism-symtom. Många kvinnor med ADHD berättar däremot att de tycker att det är lättare att reglera sina känslor och att de har lättare att minnas och genomföra komplicerade saker under de två första två veckorna efter mens.

Detsamma gäller effekten av centralstimulerande ADHD-mediciner. Det vill säga att det saknas forskning. Däremot rapporterar många kvinnor att effekten av deras läkemedel påverkas av deras könshormoner i livets olika faser, av olika preventivmedel eller under menscykeln.

Många flickor och kvinnor med NPF skäms och skräms av att saker som verkar så lätta för andra kan vara så orimligt svåra. Det kan leda till att de överkompenserar och hamnar i en daglig kamp där en yta av perfektionism egentligen döljer upplevelser av ett inre kaos. För vissa blir kraven och perfektionismen till slut så pressande och betungande att de utvecklar social ångest, ätstörningar eller skadligt bruk av alkohol och droger. 

Tvingas man lägga mycket energi på att dölja och kompensera för sina svårigheter blir det såklart mindre tid över till annat. Kanske försöker man hantera sina svårigheter genom att inte släppa saker innan man vet att man har total kontroll. Då blir det svårt att lämna saker till slumpen. Kanske kämpar man då på i hemlighet och lägger otroligt mycket tid, som andra inte ser, på att få till de sista detaljerna. Inte sällan sker detta extraarbete på bekostnad av den återhämtning som andra kan unna sig när de tycker att saker blivit tillräckligt bra och färdiga.

Känner dig du igen dig själv eller någon annan som överkompenserar och hamnar i perfektionism? Du kan läsa mer om det här eller diskutera det vid en konsultation med någon av våra läkare eller psykologer.

‍