Vuxna med ADHD

ADHD är en diagnos som du föds med eller får tidigt i livet. Trots det är det många vuxna och äldre som får sin diagnos sent i livet. ADHD kan ta sig olika uttryck hos olika personer men gemensamt är att man ofta har svårt med saker som kräver uppmärksamhet och att man kan vara hyperaktiv och impulsiv. Har man ADD (ADHD utan hyperaktivitet) har man framförallt problem med ouppmärksamhet. Men alla former av ADHD utreds och behandlas på samma sätt. ADHD kan också ta sig olika uttryck hos samma person i olika faser av livet. När du har fått en ADHD-diagnos har du rätt till stöd och insatser som behöver anpassas till just din ADHD-profil.

Vad är ADHD?

ADHD är, precis som andra psykiatriska diagnoser, en beskrivning av hur olika symtom och beteenden skapar svårigheter i en persons liv. Vid ADHD har man svårigheter inom två kärnområden: ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet. ADHD är för de flesta en livslång funktionsnedsättning som ökar risken för många negativa konsekvenser och problem om man inte får rätt stöd och anpassningar. 

Det finns tre olika varianter av ADHD: a) kombinerad form, b) ouppmärksam form och c) hyperaktiv form. Varje ADHD-diagnos graderas dessutom utifrån a) lindrig, b) medelsvår eller c) svår nivå beroende på hur mycket svårigheterna påverkar vardagen och hur mycket stöd man behöver.

Läs mer om olika former av ADHD här

ADHD är samma tillstånd hos kvinnor och män, men eftersom det diagnostiseras oftare hos pojkar, är det fler kvinnor som får sin diagnos först som vuxna. Flickor och kvinnor får oftare ADD-diagnos (ADHD ouppmärksam form) eftersom symtomen, på gruppnivå, kan ta sig lite andra uttryck än hos pojkar och män.

Läs mer om ADHD hos flickor och kvinnor här

Kontakta oss för att få hjälp med en ADHD-utredning för dig eller en anhörig här

Samsjuklighet - Att ha ADHD och andra diagnoser samtidigt

Vid ADHD hos vuxna är det mer regel än undantag med både kroppslig och psykisk samsjuklighet. Med samsjuklighet menas att en person, utöver sin ADHD, också har andra psykiska tillstånd vilket ofta bidrar till försämrad hälsa och livskvalitet. Ångest och depression är de vanligaste samsjukliga diagnoserna vid ADHD. Den höga samsjukligheten vid ADHD beror på både generna och miljön. Det betyder att samma gener påverkar risken för ADHD och till exempel bipolär sjukdom. Men även konsekvenserna av att leva med ADHD (alltså miljöfaktorer) ökar risken för depression och ångest. Att som vuxen ha levt ett helt liv utan rätt stöd och förståelse kan göra att man misslyckas, missförstås och får en låg självkänsla som i sin tur kan leda till nedstämdhet och ångest.  

Även diagnoser som social fobi, tvångssyndrom (OCD) eller generaliserad ångest (GAD) är vanligare hos vuxna med ADHD än hos andra utan diagnos. Det kan vara svårt att skilja dessa diagnoser från symtom och konsekvenser av ADHD. Något som uppfattas som social ångest kan också vara en naturlig impuls av att dra sig undan för att inte säga fel saker vid fel tillfälle. Sammanhang med mycket folk och kallprat är ofta utmanande och utmattande när man har svårt att hålla fokus, samordna olika sinnesintryck och reglera sina känslor. En stark oro för att missa något, eller att saker ska gå fel kan förstås handla om generaliserad ångest (GAD) men är också vanligt hos vuxna med ADHD som ofta glömmer viktiga saker som att blåsa ut ljus eller stänga av spisen. 

Snabba känslokast är vanligt hos både barn och vuxna med ADHD och tomhetskänslor och upplevelser av att inte förstå sig själv finns både vid ADHD och Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) eller det som tidigare kallades Borderline. Även samsjuklighet mellan ADHD och autism är vanligt, det som ibland kallas för AuDHD. Många av symtomen överlappar även om de bakomliggande orsakerna kan vara olika. Vid ADHD är man har man kanske svårt med relationer för att man missar sociala signaler, säger opassande saker eller känner sig dum för att man inte hänger med. Kanske har man alltid känt sig ”fel” och obekväm i sociala sammanhang trots att man egentligen vet hur man borde vara och bete sig. 

Många vuxna med ADHD kämpar också med ätstörningar och övervikt, är missnöjda med sin kropp eller använder mat som ett sätt att reglera sina energinivåer, sin rastlöshet eller sina starka känslor. Kanske glömmer man att äta för att sedan kasta i sig maten alldeles för snabbt när man väl kommer på hur hungrig man är. Det kan vara särskilt skamligt för vuxna att erkänna att man fortfarande kämpar med att inte falla för frosseri och hetsätning men sanningen är att svårigheter att reglera hunger och mättnad är mer regel än undantag vid ADHD.  

Det finns också ett tydligt samband och en medfödd sårbarhet, mellan ADHD och missbruk, skadligt bruk och beroende. Forskning visar att det finns gemensamma ärftliga faktorer som gör att både unga och äldre med ADHD har en större risk att drabbas av alkohol- eller drogberoende. Det betyder inte att alla som har ADHD kommer att drabbas, men det betyder att man ska vara extra rädd om sig själv och sina barn om någon i familjen har ADHD.

Stöd och insatser för vuxna med ADHD

När du har fått en ADHD-diagnos rekommenderas tre olika typer av insatser:

• Psykoedukation innebär olika former av utbildning om ADHD med konkreta råd om hur man kan hantera och lösa praktiska vardagsproblem. Det kan till exempel vara föreläsningar, grupputbildningar, böcker eller stödgrupper.

• Kognitiva hjälpmedel är stöd och hjälpmedel för minne och vardagsfunktion för att få struktur och rutiner i tillvaron, komma ihåg uppgifter och passa tider. Det kan vara allt från smarta appar, till tidshjälpmedel och tyngdtäcken.

• Läkemedelsbehandling kan minska ADHD-symtom, höja funktionsnivån i vardagen, öka livskvaliteten och förhindra vanliga konsekvenser av ADHD som låg självkänsla, psykisk och kroppslig samsjuklighet.

Du kan göra mycket själv också!

För många vuxna som redan levt ett helt liv utan diagnos och medicin är det just själva bekräftelsen i diagnosen som är den viktigaste pusselbiten som saknas. Då känns kanske inte medicin eller kontakt inom vården som det första på önskelistan utan man vill snarare utforska livet med sina nya ADHD-glasögon på. Här kommer några matnyttiga tips för dig som vill ta kommandot i ditt eget liv och staka ut vägen mot bättre funktion och hälsa:

• Sätt upp långsiktiga mål och bocka av delmål! Formulera tre långsiktiga mål som du vill uppnå på till exempel ett års sikt. Ta hjälp av papper och penna eller en app och involvera din vårdkontakt om du har någon. Håll utkik på ditt långsiktiga mål, utan att stressa mot det. Notera om det du gör i det lilla för dig närmare eller längre bort från dina mål.

• Hitta just dina viktigaste vardagsrutiner! Planera in att du kommer vilja göra avsteg från dem ibland. Rutiner är särskilt viktiga vid ADHD men kan också utvecklas till oflexibla fängelser. Sätter du målen för högt kan det kännas omöjligt att hålla i dina nya vanor. Om du missar en dags träning eller dagen inte blev som du tänkt dig, försök att inte låta det påverka nästa dag utan lyft blicken mot långsiktiga mål och börja om igen nästa dag.

• Planera varje dag! Använd dig av smarta appar, påminnelser och tidshjälpmedel. Glöm inte att räkna in den tid det tar att förflytta sig, landa och återhämta sig mellan aktiviteter. En arbetsterapeut kan hjälpa dig om det är svårt att få överblick.

• Inga mellanstationer! Minska risken för att glömma, förlägga eller tappa bort saker genom att varje sak har sin egen plats både hemma och på jobbet. Låt inte dina saker, eller planer, hamna på mellanstationer där de riskerar att glömmas bort eller missas.

• Bygg upp hälsosamma rutiner! Vid ADHD är det både extra svårt och extra viktigt att få till rutiner kring det som är grunden för all kroppslig och mental hälsa. Du kommer, mer än andra utan diagnos, behöva vara ännu mer rädd om dig och noggrann med att äta regelbundet, näringsriktigt och allsidigt, få till regelbunden fysisk aktivitet, värna om din dygnsrytm och vara försiktig med koffein, nikotin och alkohol. Fysisk aktivitet kan minska ADHD-symtom och förebygga stress och psykisk ohälsa. Tänk på att all rörelse i vardagen räknas!

• Skapa balans mellan aktivitet och återhämtning! Minska risken för utmattning och stress genom att ta pauser och planera in tid för återhämtning. Ställ en påminnelse på mobilen för att inte glömma bort att ta mindre pauser under dagen. Vad som ger energi är individuellt, det kan vara en joggingtur, en stund vid Ipaden, en promenad eller fika med en vän.

• Sov gott! Sömnsvårigheter är vanligt vid ADHD. Se över dina vanor på dagen och kvällen. Var aktiv på dagen, undvik tupplurar, ha regelbundna sovtider, skapa en kvällsrutin, undvik kaffe, nikotin, energidrycker och alkohol. Ett tyngdtäcke kan förbättra sömnen och minska dina insomningssvårigheter. Det finns mediciner om problemen är långvariga och andra insatser inte hjälper. Läkemedel som kan vara beroendeframkallande på sikt bör du dock undvika. 

• Se upp för samsjuklighet, skadligt bruk och beroende! Om du har andra kroppsliga eller psykiska tillstånd utöver din ADHD kan dessa också behöva behandlas. Var särskilt försiktig med tobak, alkohol och droger. Diskutera med ditt behandlingsteam om du känner oro för andra tillstånd utöver ADHD-diagnosen.

Utöver alla de saker du själv kan göra för att förbättra ditt mående och hälsa kan läkemedelsbehandling bli aktuellt för vissa. Kanske har du redan försökt med alla de goda råd och rekommendationer du fått och börjar känna dig modfälld av att bara misslyckas hela tiden. Försök att tänka att det inte är antingen eller. I många fall kan det vara just ADHD-medicinen som är den där lilla pusselbiten som saknas för att man ska kunna ta tag i och skapa rutiner för sina viktigaste livsstilsfaktorer. Det finns flera olika läkemedel som är effektiva och säkra vid ADHD. Biverkningar kan förekomma och är oftast övergående. Diskutera för- och nackdelar med läkemedel med ditt behandlingsteam.

‍

Texten är skriven av Lotta Borg Skoglund MD PhD
Medicinskt Ledningsansvarig SMART Psykiatri
Specialist i Psykiatri och Allmänmedicin
Docent i Psykiatri

Texten är granskad av Martin Hammarström
VD SMART Psykiatri

Texten är faktagranskad av Martina Nelson
Verksamhetschef och Vice VD SMART Psykiatri
Legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi