ADHD hos flickor, vuxna kvinnor och äldre kvinnor

ADHD och ADD är samma tillstånd hos flickor och pojkar, kvinnor och män, men diagnosen ställs oftare hos pojkar. Flickor med ADHD är på gruppnivå mindre hyperaktiva, vilket gör att deras problem inte alltid är lika tydliga för omgivningen. Unga vuxna kvinnor med ADHD söker ofta vård på grund av samsjuklighet och deras ADHD riskerar att missas igen.  Som högpresterande kvinna med ADHD är det inte heller säkert att dina symtom passar in i de checklistor och screeningverktyg som utformats för män. Forskningen kring ADHD utgår från pojkar och män, vilket har lett till att flickor och kvinnors ADHD symtom, svårigheter och specifika behov har hamnat i skymundan. 

Hur tar sig ADHD uttryck hos flickor och kvinnor

Ibland säger vi att flickor och kvinnors ADHD-symtom är osynliga, men egentligen är det nog mer sant att säga att vi inte lärt oss att leta efter dem. På SMART Psykiatri är vi experter på ADHD hos flickor och kvinnor och med den erfarenheten och kunskapen om flickor och kvinnors ADHD-symtom är det inte märkvärdigare än att diagnostisera pojkar och män.  

ADHD hos flickor och unga kvinnor

Många flickor med ADHD beskriver att de har svårt att kontrollera sina energinivåer och att de drabbades av en oförklarlig trötthet som de inte kan vila bort åren runt puberteten. Ångest och depression är en vanlig orsak till att unga tjejer söker vård och antidepressiv behandling innan de får sin ADHD-diagnos. 

Många flickor och unga kvinnor med ADHD beskriver hur svårt de har att känna av och reglera känslor av hunger och mättnad. Kanske använder man mat för att man är ledsen, har ångest eller är rastlös. Många känner sig missnöjda med sin kropp och ätstörningar är vanligt bland tjejer och unga kvinnor med ADHD. 

För vissa gör de snabba känslomässiga kasten vid ADHD att man får svårt med sina sociala relationer. Det är viktigt att göra en noggrann differentialdiagnostisk bedömning när man utreder flickor och unga kvinnor med ADHD eftersom emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, (tidigare kallat Borderline) och bipolär sjukdom är vanligare vid ADHD än hos andra utan diagnos. 

Sociala misslyckanden och upplevelser av att ”vara fel” eller känna sig annorlunda kan göra att självkänslan är låg och att man känner sig obekväm i sociala sammanhang. Vissa flickor slutar gå till skolan och blir så kallade hemmasittare just för på grund av denna sociala utsatthet. Ibland försvinner problemen när man får behandling för ADHD men ofta behöver dessa tjejer även behandling för andra samsjukliga diagnoser (det vill säga andra diagnoser som förekommer samtidigt som deras ADHD).

ADHD hos vuxna kvinnor

Vuxna kvinnor med ADHD beskriver ofta att de lever med en mycket hög familje-och arbetsrelaterad stress. Även om många på ytan kan verka högpresterande har de ofta en låg självkänsla och kämpar mycket med att få till sina relationer. Enligt forskningen byter kvinnor med ADHD oftare jobb, de får oftare sparken och är oftare sjukskrivna än kvinnor som inte har ADHD. 

Svårigheter med känsloreglering och relationer gör att kvinnor med ADHD oftare skiljer sig och exekutiva svårigheter leder till att man underpresterar både i studier och arbetslivet. Trots detta är många vuxna kvinnor fortfarande fel- eller odiagnostiserade. 

När kvinnor med ADHD väl får en ADHD-diagnos och behandling, är detta oftast enligt en manlig norm som inte tar hänsyn till hur deras ADHD symtom varierar i takt med svängningar av östrogen och progesteron. Dessutom påverkar östrogen både effekten och biverkningar av centralstimulerande ADHD-läkemedel vilket kan göra att de har både för hög och för låg dos av sina mediciner utan att vare sig de själva eller deras behandlare vet om det. 

ADHD hos äldre kvinnor

För kvinnor över 60 år är ADHD-utredning, ADHD-diagnos och ADHD-behandling fortfarande mycket ovanliga. Trots att mellan två och tre procent av alla kvinnor som är 60 plus borde uppfylla kriterierna för en ADHD-diagnos är det inte ens en halv procent av dem som fått göra en utredning och blivit diagnostiserade. Att kvinnor i den här åldern har fått korrekt behandling är förstås ännu mer sällsynt. Men de finns och de kan ha levt ett helt liv utan diagnos och i uppförsbacke. Det är vanligt att äldre kvinnor med ADHD har utvecklat mycket kroppslig och psykisk samsjuklighet (det vill säga andra tillstånd parallellt med sin ADHD). Samsjuklighet vid ADHD kan till exempel handla om att man på grund av sin ADHD också har högre risk för högt blodtryck och övervikt eller ångest och depression. Då är det viktigt att få hjälp och stöd för alla olika tillstånd samtidigt och att man har ett behandlingsteam som kan samverka med övriga vårdkontakter.

Finns det speciella tester, checklistor eller formulär för flickor och kvinnor med ADHD?

Idag används samma screening- och utredningsverktyg i ADHD utredningar för flickor och vuxna kvinnor. Det finns än så länge inga tester eller skalor som är validerade för enbart flickor och kvinnor. Det finns inte heller några tester eller formulär för att fånga upp ADHD hos äldre kvinnor. Däremot kan erfarna kliniker ofta anpassa befintliga verktyg för att plocka upp de specifika symtom som flickor och kvinnor med ADHD uppvisar. Detta är något vi har särskilt fokus på i alla våra utredningar på SMART Psykiatri.

Varför missar vi kvinnor med ADHD?

Kanske tänker de allra flesta fortfarande på en stökig pojke när de hör talas om ADHD. Vi vet att kvinnors svårigheter och specifika behov kan yttra sig på andra sätt. Flickors hyperaktivitet och impulsivitet kan till exempel ta sig uttryck i att man säger saker innan man tänkt färdigt, avbryter eller sårar andra. Trots detta är kunskapen om hormoners påverkan på den psykiska hälsan och könsrelaterade utmaningar vid ADHD fortfarande låg. Orsakerna till att ADHD kan vara så olika hos flickor och pojkar, kvinnor och män har sannolikt både biologiska orsaker (till exempel att kvinnor och män styrs av olika könshormoner) och sociala orsaker (till exempel att människor i vår omgivning förväntar sig olika saker och har andra krav och förväntningar på kvinnor än på män). Denna brist på kunskap om könsskillnader leder bland annat till att flickor och kvinnor i genomsnitt får sin ADHD-diagnos fyra år senare än pojkar och män.

Med början i puberteten och genom hela livet fram till klimakteriet lever faktiskt kvinnor sina liv i en konstant hormonell förändring. Att inte ta hänsyn till att så stora svängningar i könshormoner, som vi vet har direkt tillträde till hjärnan, inte skulle påverka är inte bara ojämlikt utan också okunnigt. Och konsekvenserna kan vara allvarliga.

SMART Psykiatri ser flickor och kvinnor med ADHD

SMART Psykiatri har genom forskning och utbildning särskild kunskap om hur ADHD kan ta sig uttryck hos flickor och kvinnor. För dig som vill läsa mer om vår forskning hittar länkar till de studier våra medarbetare medverkat i här.

ADHD-utredning för kvinnor

Eftersom ADHD kan ta sig olika uttryck hos kvinnor och män är det inte ovanligt att vuxna kvinnor kommer för en ADHD-utredning först när andra delar av livet kraschat. Idag kan det vara långa köer för att få göra en utredning på många håll i landet och kunskapen om könsskillnader av betydelse för ADHD-utredning och behandling är dessvärre fortfarande rätt låg. 

På SMART Psykiatri arbetar vi utifrån den senaste forskningen och har kunskaper kring symtom och samsjuklighet som är särskilt vanligt hos vuxna kvinnor med ADHD. Vi lägger stor vikt vid att förklara och utreda skillnader mellan drag av ADHD och en fullständig ADHD-diagnos. Något som ofta är särskilt viktigt hos högpresterande vuxna kvinnor och män.

ADHD hos högpresterande kvinnor

Att prestera bra är inte alltid detsamma som att fungera bra. Eller att ens fungera alls. Vi träffar många högfungerande och högpresterande vuxna kvinnor som kommer med frågeställningen ADHD. Kanske har man hamnat i en livssituation där ens tidigare strategier inte längre fungerar, eller så har man börjat få symtom på förklimakteriet som påminner om ADHD-symtom och behöver stöd i vad som är bästa vägen framåt. 

Det här är svåra och viktiga avvägningar och målet med en utredning hos SMART är aldrig en diagnos i sig. Det kan ju finnas många möjliga förklaringar till att en vuxen kvinna inte får ihop livet. ADHD kan vara en av de möjliga förklaringarna vi ska titta på. Hormonella förändringar genom livet, en ohållbar arbetssituation, en ojämlik ansvarsfördelning inom relationen eller vanligt förekommande samsjuklighet såsom ångest eller depression är andra.  

SMART Psykiatri har Sveriges ledande experter på ADHD utifrån könsskillnader och flickors och kvinnors unika utmaningar vid ADHD. Klicka här för att påbörja din utredning. Klicka här för att få hjälp med rätt behandling och medicinering om du redan har en diagnos. Klicka här eller här för att boka ett stödsamtal om hur du som vårdnadshavare till flickor med ADHD eller du kvinna med ADHD kan få mer stöd och hjälp.

ADHD och Hormoner

De naturliga svängningarna av östrogen och progesteron under menscykeln kan påverka flickor och kvinnors ADHD-symtom och vardagsfunktion. De växlande hormonerna påverkar även frisättningen av serotonin och dopamin som i sin tur påverkar hur man mår och fungerar. PMS och PMDS är vanliga tillstånd som kan kopplas till stigande progesteron under den senare delen av menscykeln. När progesteronivåerna stiger under den tredje och fjärde veckan i menscykeln beskriver många kvinnor att de har fler problem och sämre ADHD-kontroll. 

Känsliga perioder för kvinnor med ADHD

Att hantera ADHD kan vara nog så påfrestande, och ovanpå detta får kvinnor med ADHD ofta kämpa ytterligare på grund av en ökad känslighet för sina hormonella svängningar. Stora livsavgörande förändringar som graviditet, postpartum period och småbarnstid kan också vara känsliga perioder för kvinnor med ADHD.

I förklimakteriet (perimenopaus), upp till 10 år innan själva klimakteriet (menopaus), börjar östrogen och progesteronnivåerna sjunka och svänga ännu mer. Många kvinnor med ADHD är i en period i livet med mycket ansvar för både familj och arbete när deras hormonella situation är extra utsatt. Symtom på förklimakteriet överlappar ofta med ADHD-symtom hos äldre kvinnor. Det kan till exempel handla om svårigheter att hitta ord och namn, sömnproblem, lättväckt ångest och sämre känsloreglering. 

Smarta tips för kvinnor med ADHD

Även om ADHD är samma diagnos och behandlingen till stor del detsamma så behöver ditt behandlingsteam ha erfarenhet av att kvinnliga könshormoner påverkar både ADHD-symtom och ADHD-behandling. Idag är erfarenheten och kunskapen fortfarande ganska låg på många ställen så det är viktigt att du själv är ordentligt påläst och medveten. Här kommer några allmänna tips som är viktiga att tänka på:

Att tänka på som kvinna med ADHD

Planera din månad: Lär känna och följ dina hormonella cykler. Det är individuellt om och hur mycket man påverkas av puberteten, menscykeln och klimakteriet. Ladda ner en app (till exempel Letterlife för kvinnor med ADHD) och registrera hur du mår, fungerar och känner under olika faser av din menscykel. Diskutera med din läkare, gynekolog eller barnmorska på ungdomsmottagningen om det finns preventivmedel som kan vara bättre lämpade för dig med ADHD utifrån just ditt mående.

Ta dina hormoner på allvar: Det finns många olika sorters hormonella preventivmedel, bara för att ett p-piller inte fungerat för dig betyder det inte att du inte tål hormoner. Vissa p-piller kan till och med förbättra ADHD-symtom hos vissa. Diskutera med din gynekolog. Det finns metoder, strategier och effektiva läkemedel som kan göra din PMS/ PMDS lättare att leva med. Diskutera med din läkare/gynekolog eller barnmorska på ungdomsmottagningen.

Lär känna ditt humör och dina känslor: Känslor är budbärare av viktiga budskap men kan också få oss att agera på impuls på ett sätt som kan vara negativt både för oss själva och andra. Fatta aldrig viktiga beslut när du är i känslomässig obalans. Det finns bra psykologisk behandling för känslomässig instabilitet vid ADHD och ibland kan läkemedel hjälpa.

Var rädd om dig: Oplanerade graviditeter, sexuella risker och övergrepp är vanligare bland flickor och unga kvinnor med ADHD jämfört med dem utan diagnos. Se till att ha ett bra preventivmedel och utsätt dig inte för risken att inte kunna ta hand om dig själv, till exempel när du dricker alkohol.

PMS, PMDS och ADHD

Nio av tio menstruerande kvinnor beskriver att de har någon form av psykologiska symtom före mens och nästan hälften har så svåra besvär att det kallas PMS, premenstruellt syndrom. PMS är psykiska och kroppsliga besvär under en period innan mensen startar. En del har det jobbigt några dagar innan mens, medan andra har det svårt redan kring ägglossningen ungefär två veckor innan mens. PMS-besvär upphör när, eller under de första tre dagarna efter att mensen kommer.

Mer om PMS

Vid PMS kan man känna sig nedstämd, irriterad, ha ångest eller oro och tycka att saker som brukar vara roliga känns meningslösa och jobbiga. Humörsvängningar, trötthet, störd nattsömn och ökat sötsug är vanligt. Många beskriver även kroppsliga symtom som spända bröst, mag-tarmsymtom och svullnad.

PMS verkar till viss del vara ärftligt men upplevelsen är alltid mycket individuell. Symtomen kan även variera från månad till månad. För många förvärras deras PMS efter att de fött barn.

PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, är en allvarligare form av PMS och en psykiatrisk diagnos. Vid PMDS har man samma symtom som vid PMS, men de påverkar ens vardag så till den grad att man fungerar avsevärt sämre på till exempel arbetet eller i skolan. Upp till 3–9% av vuxna kvinnor lider av PMDS, som i grund och botten är ett psykiatriskt och hormonellt tillstånd som man inte kan rå för. Om du har funktionsnedsättande symtom på grund av dina hormoner hjälper vi dig med en remiss till en specialist på detta. 

Tips och råd vid ADHD och PMS

PMS/PMDS kan behandlas framgångsrikt med hormonella preparat som vissa former av p-piller eller hormonspiral. Även antidepressiva läkemedel (SSRI) kan användas i låg dos under de dagar innan mens som man är drabbad. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har också visat sig effektivt vid PMS. Här handlar det om att lära sig nya sätt att hantera tankar och känslor i perioder när man har ångest och är nedstämd på grund av PMS.

Kartlägg dina ADHD och PMS symtom under minst två månader: Skatta ditt mående och dina symtom under hela menscykeln (även när du mår bra). Använd appar särskilt för detta, som till exempel Letterlife. Notera och registrera triggers, det vill säga situationer som är extra laddade för dig och som utlöser starka negativa känslor när du har PMS.

Var snäll mot dig själv: Utgå från din kartläggning. Hur intensiv din PMS är och vilka konsekvenser den får beror på hur ditt liv i övrigt ser ut, hur du tänker om dig själv och behandlar dig själv under de dagar du är drabbad. Var medvetet snäll mot dig, sänk kraven och försök ta med din PMS i beräkningen när du planerar. Försök hitta lösningar för att undvika triggers.

Dra dig inte undan: Gör saker som du vanligtvis tycker om, även om du inte känner för det. Vi tappar lusten även för sådant som är bra för oss när vi mår dåligt och det är lätt hänt att dra sig undan. Men risken är att vi då kommer längre ifrån det som skulle kunna hjälpa oss upp ur vår nedstämdhet.

Var extra noggrann med rutiner: Regelbunden sömn, dagsljus, fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor bidrar till känslomässig stabilitet och ökat psykiskt välbefinnande.

Undvik alkohol: Alkohol kan förvärra dina PMS-symtom. Dra ner på eller undvik alkohol helt under de dagar du är drabbad.

ADHD, medicin och hormoner, hur hänger det ihop?

ADHD-läkemedel påverkar och stabiliserar hjärnans dopaminnivåer vilket är förklaringen till att många har god effekt på sina ADHD-symtom. De kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron (gulkroppshormon) påverkar också mycket av det man kan ha svårt med när man har ADHD som till exempel minne, känsloreglering, humör, sömn och förmåga att organisera och genomföra saker på ett effektivt och målinriktat sätt. Dopamin och östrogen samverkar och förstärker varandras effekter och vissa kvinnor kan därför uppleva att deras ADHD-symtom och effekten av deras ADHD-läkemedel kan variera beroende på var i menscykeln de befinner sig.

Menscykeln

Den kvinnliga menscykeln är i genomsnitt 28 dagar men kan variera från 23 till 36 dagar för olika kvinnor. Under de två första veckorna (follikelfasen) stiger östrogennivåerna för att förbereda livmoderslemhinnan och ägget för befruktning. Runt dag 14 släpps ägget och gulkroppen börjar producera progesteron. Under de två kommande veckorna (gulkroppsfasen) ökar progesteronnivåerna och motverkar östrogenets effekt. När mensen kommer (dag 1 i menscykeln) börjar menscykeln om igen. Under de två veckorna efter ägglossning och inför mens beskriver många kvinnor att de kan ha det jobbigt med PMS/PMDS. Menscykelns östrogen- och progesteronnivåer styrs av tre överordnade hormoner; follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) som frisätts från hypofysen precis innan ägglossningen och gonadotropinfrisättande hormon (GnRH), från hypotalamus. Forskning visar att flickor och kvinnor med ADHD/ADD har mer PMS/PMDS och påverkas mer av p-piller än jämnåriga utan diagnos. Det kan bero på många olika saker som till exempel att man har svårare att hantera och blir mer påverkad av låga östrogennivåer eller höga progesteronnivåer men det kan också bero på att det är svårare att komma ihåg att ta sina p-piller ungefär vid samma tid varje dag och påverkas mer av att hormonnivåerna svänger.

Hormonerna genom livet

I vissa perioder av en kvinnas liv, som till exempel under puberteten och inför klimakteriet (runt 45–55 års ålder) svänger hormonerna extra mycket vilket kan påverka ADHD-symtomen i olika riktningar. För flickor och kvinnor med ADHD kan det bli särskilt svårt att reglera känslor och energinivåer. Teorin bakom detta är att östrogen på många sätt är skyddande för många av hjärnans viktiga funktioner och att kvinnor är mer sårbara för psykisk ohälsa i perioder av låga östrogennivåer (i gulkroppsfasen av menscykeln och vid peri/post menopaus). När östrogennivåerna är låga kan dessutom effekten av ADHD-läkemedel (som ju verkar genom att stabilisera hjärnans dopaminnivåer) förändras. Vissa upplever att effekten inte är lika bra under veckorna/dagarna innan mens och andra att medicinen är ”för stark” och att de skulle vilja kunna justera sina doser utifrån sina hormonnivåer. Många beskriver också att deras ADHD-symtom förändras eller förvärras i och med klimakteriet, som i snitt inträffar runt 55 års ålder, och är när man inte har haft någon mensblödning på 12 månader. Vissa kvinnor tycker att de blir mer stabila i humör och ADHD-symtom, medan andra tycker att deras ADHD-symtom försämras ytterligare och att de fungerar sämre än någonsin tidigare i livet. 

Håll koll på dina hormoner

Genom att hålla koll på din menscykel och din ”hormonella ålder” kan du få bättre förståelse för hur just dina ADHD-symtom påverkas av dina hormonella svängningar. Det är ofta en god idé att diskutera för och nackdelar med olika preventivmedelsmetoder och om effekten av dina ADHD-läkemedel varierar i olika faser av din menscykel eller påverkas av ditt preventivmedel. Ibland kan preventivmedel användas för att minska konsekvenserna av humörsvängningar och ibland kan man behöva justera doserna av sina ADHD-läkemedel utifrån var i menscykeln man befinner sig. Tyvärr har forskningen inte kommit så långt här och vi har väldigt lite råd att ge som kan gälla för alla. I praktiken kommer du därför att, tillsammans med ditt behandlingsteam, behöva utforska och beskriva hur det ser ut för just dig. Ibland behöver ni prova er fram och ofta kan man behöva se över behandlingen när livssituationen förändras, om man blir gravid, ammar eller i takt med att man åldras. Ett första steg är att föra en enkel dagbok kring hur dina ADHD-symtom, mående, humör och vardagsfungerande varierar över din menscykel och över olika perioder i livet.

Sammanfattningsvis tänker vi att hormonerna över menscykeln och livet påverkar olika kvinnor olika mycket och vi gör alltid en individuell bedömning och planering för varje unik kvinna.

Preventivmedel och hormoner

Med kombinerade p-piller (med östrogen och gulkroppshormon) kan man skapa stabila hormonnivåer, men också efterlikna de naturliga svängningarna genom successivt ökande progesteronnivåer (i 2- eller 3-fas piller). Vissa kvinnor upplever att de mår bättre och är mer stabila med jämna hormonnivåer medan andra upplever att de mår mer ”stabilt” dåligt och känner sig nedstämda hela tiden i stället. Tar man minipiller eller mellanpiller (med endast gulkroppshormon) påverkas inte ägglossningen men det är viktigare att man tar dessa ungefär vid exakt samma tid (minipiller) eller ungefär samma tid (mellanpiller) på dygnet för att de ska skydda mot graviditet. En hormonspiral (endast progesteron) hämmar inte ägglossningen för kvinnor under 25 år och de flesta kan fortfarande påverkas av att hormonerna svänger. För hormonspiraler som till exempel Kyleena och Jaydess fortsätter ägglossningen. Effekten av hormonerna ska bara vara lokal i livmodern och kroppens övriga hormonnivåer ska inte påverkas, men vissa kvinnor upplever ändå att de (på gott eller ont) påverkas, antingen av hur hormonerna svänger i takt med menscykeln, eller av hormonerna i spiralen. Med kopparspiral tillförs inga hormoner och man blöder varje månad. Ofta kan blödningarna bli rikliga vilket kan vara besvärande och påfrestande. P-stav fungerar genom att höga, stabila progesteronivåer gör att mensen och humörsvängningarna upphör. 

Exempel på olika preventivmedel

Kombinerade p-piller (Abelonelle, Prionelle, Midiana, Yasmin, Yaz, Desolett, Neovletta, Amorest, Dienorette, Zoely, Qlaira) Innehåller olika kombinationer av gulkroppshormoner (Levonorgestrel, norgestimat och noretisteron) och östrogener (etinylestradiol och estradiol).

Minipiller (Exlutena, Mini-Pe) Innehåller gulkroppshormonerna noretisteron respektive lynestrenol.
Mellanpiller (Cerazette, Gestrina, Azalia, Slinda) Innehåller gulkroppshormonerna desogestrel och drospirenon.
Hormonspiral (Jaydess, Kyleena, Mirena, Levosert) innehåller olika mängder gulkroppshormoner. Ger mellan 3–6 års skydd.
P-stav (Nexplanon) ger 3 års skydd. Innehåller gulkroppshormonet etonogestrel.
P-spruta (Depo-Provera) Tas var 3:e månad. Innehåller gulkroppshormonet medroxiprogesteron.
Kopparspiral innehåller inga hormoner, försvårar graviditet genom ”främmandekroppsreaktion”). Ger skydd i 5–10 år.