ADHD-diagnos som vuxen: Så får du rätt diagnos i vuxen ålder

Idag vet vi, till skillnad från när många av oss som är vuxna var barn, att ADHD och andra NPF-diagnoser oftast inte växer bort. Att som vuxen inse att man levt hela sitt liv utan att förstå varför vissa saker är så mycket tuffare är ofta speciellt. För vissa kan det kännas tungt och orättvist. För andra kommer diagnosen och den nya förklaringsmodellen som en lättnad. Med kunskap om att du som vuxen har en ADHD-diagnos och med hjälp av din egen unika funktionskarta kommer du förhoppningsvis kunna hitta nya, hälsosammare och hållbarare strategier på din väg framåt.

Här får du mer kunskap om hur det kan vara att få ADHD-diagnos som vuxen, hur en ADHD-diagnos kan te sig i vuxen ålder och vilka kriterier som gäller för vuxna. 

Vad händer nu, efter ADHD-diagnosen?

Du har precis genomgått en ADHD-utredning eftersom du sedan länge och, trots försök till anpassningar och insatser, inte mått bra och inte fått din vardag att fungera. I utredningen har ditt team av läkare och psykolog försökt hitta och beskriva den bästa förklaringsmodellen till dina svårigheter genom att samla in information från olika källor (skattningsformulär, intervjuer med dig och andra som känt dig länge och väl). Du har kanske fått göra neuropsykologiska tester som, tillsammans med beskrivningar av beteenden och funktion i vardagen, förklarar dina olika kognitiva funktioner och skapar din helt unika funktionskarta.

Tanken är att du utifrån din nya förklaringsmodell ska förstå dina styrkor och sårbara sidor och kunna ta bättre, mer långsiktiga beslut i framtiden. Din nya förklaringsmodell kommer också att ligga till grund för individuellt anpassade insatser för just din ADHD-diagnos. En bra och välgjord utredning är alltså inte bara startskottet för bättre riktat stöd och insatser utan kan vara terapeutisk och läkande i sig. Genom att du får insikter och förståelse för varför vissa saker varit svåra och varför du har fått kämpa så mycket hårdare än andra kan du förhoppningsvis öka självkänslan och skapa motivation till förändring framåt. Vi på SMART Psykiatri tror och hoppas på att din utredning är början på en ny resa, mot bättre självinsikt, självkänsla och en bättre fungerande vardag! 

Första steget direkt efter utredningen

Det första som händer efter återgivningen, där psykologen går igenom resultat och slutsatser av din ADHD-utredning och du får din förklaringsmodell (oavsett om det landat i en diagnos eller ej) är att du inom ungefär två veckor får ditt utlåtande skickat hem till dig för genomläsning. Om det är något i utlåtandet som utredningsteamet missuppfattat ska du höra av dig så snart som möjligt för en diskussion kring hur det kan rättas till. I utlåtandet får du också olika rekommendationer utifrån de diagnoser eller den förklaringsmodell vi har kommit fram till. De här rekommendationerna är medvetet generellt hållna eftersom vi ju inte vet exakt var du kommer att ha din uppföljning och vad den vårdinstansen kan erbjuda.

När du läst ditt utlåtande och om den landat i en ADHD-diagnos eller annan förklaringsmodell är det dags att ta tag i de åtgärder som rekommenderas just för dig. Du kan då vända dig till den som remitterat dig för utredningen, till din ordinarie vårdgivare eller välja att gå kvar som privatbetalande patient hos oss på SMART Psykiatri.

Stöd och behandling för ADHD hos vuxna på SMART Psykiatri

SMART Psykiatri erbjuder multimodal behandling enligt Socialstyrelsens rekommendationer och nationella riktlinjer. Hos oss har du ett personligt behandlingsteam bestående av läkare och sjuksköterska med stor erfarenhet av ADHD hos vuxna.

Läs mer om att behandla ADHD här‍

Multimodal behandling för ADHD hos vuxna

Det som kallas för multimodal behandling av ADHD innehåller tre olika ben: 

• Psykoedukation (mer kunskap om ADHD och hur ADHD-hjärnan fungerar för en bättre fungerande vardag) 

• Kognitivt stöd (tekniska och praktiska hjälpmedel som appar, kalendrar och tyngdtäcken för att minska och konsekvenserna av ADHD-symtomen) 

• Läkemedel (centralstimulerande och icke-centralstimulerande ADHD-mediciner för att minska ADHD-relaterade symtom).

ADHD-diagnos hos vuxna

Att få en ADHD-diagnos som vuxen kan vara aktuellt om du har långvariga och funktionsnedsättande svårigheter inom två olika kärnområden: ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet. 

För att uppfylla diagnoskriterierna för ADHD som vuxen ska du ha minst fem av nio kriterier inom ett eller båda av dessa symtomgrupper. Symtomen ska också ha funnits före tolv års ålder och inte förklaras bättre av någon annan diagnos eller livssituation. 

ADHD-diagnoskriterier för vuxna 

Om du är vuxen kan du uppfylla diagnoskriterierna för ADHD kombinerad form om du har fler än fem av nio symtom från båda symtomgrupperna och ADHD ouppmärksam form (ADD) om du har fler än fem av nio symtom från gruppen med symtom på ouppmärksamhet. Symtom måste också ha skapat problem i minst 6 månader och vara av en grad som är oförenlig med utvecklingsnivån och påverka dina sociala aktiviteter och aktiviteter inom studier/arbete negativt.

Ouppmärksamhet

• Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, arbetslivet eller andra aktiviteter (t ex förbiser eller missar helt detaljer, slarvigt genomförda arbetsuppgifter).

• Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lektioner (t ex har svårt att bibehålla fokus under lektioner, samtal eller under längre stunder av läsning).

• Verkar sällan lyssna på direkt tilltal (t ex ter sig frånvarande även utan någon uppenbar källa till distraktion).

• Följer sällan givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (t ex påbörjar uppgifter, men tappar genast fokus och låter sig lätt distraheras).

• Har ofta svårt att organisera uppgifter och aktiviteter (t ex har svårt att klara av uppgifter i flera led, har svårt att hålla ordning på utensilier, redskap och tillhörigheter, arbetar rörigt och oorganiserat, har svårt att planera, kan inte hålla tidsramar).

• Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor och för vuxna kan det handla om att sammanställa rapporter, fylla i formulär, läsa längre artiklar).

• Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter (skolmateriel, pennor, böcker, verktyg, plånböcker, nycklar, anteckningar, glasögon, mobiltelefoner).

• Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli (för äldre tonåringar och vuxna kan det inkludera ovidkommande tankar).

• Är ofta glömsk i det dagliga livet (t ex göra hemsysslor, gå ärenden, följa upp telefonmeddelanden, betala räkningar, komma till avtalade möten).

Hyperaktivitet och impulsivitet

• Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller inte kan sitta still på stolen.

• Lämnar ofta sin plats i situationer då man förväntas sitta kvar en längre stund (t ex lämnar sin plats i klassrummet eller på arbetsplatsen).

• Springer ofta omkring, klänger eller klättrar i situationer där det inte kan anses lämpligt (hos ungdomar eller vuxna kan det vara begränsat till en känsla av rastlöshet.)

• Klarar sällan av att leka eller förströ sig lugnt och stilla.

• Är ofta ”på språng”, agerar ”på högvarv” (t ex är oförmögen eller obekväm med att vara stilla en längre stund vid restaurangbesök eller på möten, kan uppfattas av omgivningen som rastlös eller ha ett sådant tempo att andra har svårt att hänga med).

• Pratar ofta överdrivet mycket.

• Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren är färdig (t ex fyller i och avslutar andras meningar; oförmögen att vänta på sin tur i ett samtal).

• Har ofta svårt att vänta på sin tur (t ex när man står i kö).

• Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal eller aktiviteter, använder andras saker utan att be om lov eller få tillåtelse).

ADHD-diagnosens svårighetsgrad

En ADHD-diagnos kan se ganska olika ut hos olika personer. Det finns även könsskillnader i hur ADHD-symtom tar sig uttryck som gör att en ADHD-diagnos till exempel oftare missas hos flickor och vuxna kvinnor. En ADHD-diagnos kan också innebära olika grader av funktionsnedsättning i livet och graderas därför i lindrig, medelsvår och svår grad.

Du kan läsa mer om dessa olika nivåer vid ADHD här

ADHD diagnos som äldre vuxen 

Eftersom ADHD oftast inte växer bort är det idag många äldre vuxna (över 65 år) som lever med ADHD. 

Läkemedelsbehandling för ADHD hos äldre vuxna

Trots att det idag finns mycket forskning som visar att läkemedelsbehandling är både effektiv och säker för vuxna, finns det inte särskilt mycket kunskap och studier som undersökt ADHD-mediciner hos äldre vuxna. De få studier som finns tyder på att äldre vuxna kan ha goda effekter på ADHD-symtom med samma typ av läkemedel som yngre vuxna använder. 

Men även om det inte finns någon forskning som direkt talar emot att ADHD-läkemedel skulle kunna användas även för äldre vuxna med ADHD, är det vetenskapliga underlaget inte tillräckligt för att ge råd och rekommendationer för en större grupp. Det går till exempel inte att säga säkert om en viss dos är säker för en viss person eller inte. 

Eftersom vuxna och äldre med ADHD kan ha hunnit drabbas av andra kroppsliga och psykiska tillstånd (det som kallas för samsjuklighet) och därför använder flera andra läkemedel är det ofta en lite mer komplex situation att ta ställning till när det kommer till ADHD-behandling av äldre vuxna. Vissa kroppsliga sjukdomar är generellt vanligare hos äldre än yngre, och ännu vanligare hos äldre med ADHD, som till exempel hjärt-kärlsjukdomar. Tidigare eller pågående hjärt-kärlsjukdom kan göra det direkt olämpligt att använda vissa ADHD-mediciner. 

Dessutom kan de biverkningar som är vanliga för många av ADHD-medicinerna som används för barn och yngre vuxna riskera att drabba äldre vuxna med ADHD hårdare. Det kan till exempel handla om att aptitnedsättning och sömnsvårigheter får allvarligare konsekvenser hos äldre.

ADHD på jobbet

Som vuxen med ADHD förväntas du antagligen ta ansvar både på och utanför arbetet. Kanske har du familj och barn och vill kunna ha ett liv även utanför jobbet. Du är inte ensam om du som vuxen med ADHD-diagnos känner att det kan vara ganska svårt att få ihop livet. 

Kanske upplever du återkommande motgångar i arbetslivet, känner dig missförstådd eller till och med diskriminerad. En vanlig berättelse från högpresterande vuxna med ADHD är att man känner sig tvungen att välja mellan att prestera på jobbet eller att ha ett liv med familj och vänner på fritiden. Vår erfarenhet på SMART Psykiatri är att det här i princip aldrig beror på att man inte försöker. Men det brukar inte heller bero på att medarbetare, chefer eller livspartner vill en illa. Mycket av förklaringen till varför livet kan vara så tufft för vuxna med ADHD är att det saknas kunskap om hur ADHD kan ta sig uttryck på arbetsplatsen. På SMART Psykiatri har vi expertkunskap kring ADHD hos vuxna och på jobbet. Vi har till och med skrivit en bok om ADHD på jobbet som du kan läsa mer om här.

Stöd för vuxna medarbetare med ADHD 

Här kommer några korta tips för dig som kanske är kollega eller chef till någon som har ADHD och bygger på vikten av att vara tydlig, flexibel och lyhörd:

• Berätta att du har viss kunskap om ADHD men att du är intresserad och vill lära dig mer och att du är väl medveten om att ADHD kan ta sig väldigt olika uttryck hos olika personer.

• Var tydlig med förväntningar, arbetsuppgifter och målbilder!

• Var så rak och direkt du kan. Förklara vad, när och varför saker ska göras!

• Stäm av att ni har uppfattat saker på samma sätt innan ni startar upp nya projekt eller fortsätter framåt!

• Balansera ramar och flexibilitet genom att erbjuda hjälp att hålla kvar siktet på målet, samtidigt som du kommunicerar att det är helt okej att använda sina egna strategier för att nå dit. 

• Sätt tydliga deadlines, ge feedback och följ upp ofta! 

• Visa att du finns där som ett prestigelöst bollplank och att du vill samarbeta kring gemensamma strategier och lösningar!

• Var lyhörd och lyssna aktivt efter din medarbetares perspektiv!