ADHD hos barn och ungdomar

ADHD innebär svårigheter med koncentration och impulskontroll, men verkligheten är ofta mer komplicerad än så. Alla hjärnor är olika och varje barn är unikt. Med rätt kunskap och verktyg kan du få hjälp att förstå hur just ditt barn fungerar. 

Har mitt barn ADHD?

Resan mot en fungerande vardag för barn med ADHD börjar ofta med den här frågan. De allra flesta föräldrar stöter på utmaningar när det gäller sitt barns koncentration, förmåga att planera och förmåga att få till fungerande sociala relationer. Att vara barn innebär ju att utvecklas, ingen är färdig från början! Men för vissa barn och deras familjer kan de utvecklingsrelaterade utmaningarna vara större än för andra. Det kan vara så att man som förälder märker att barnet får kämpa mer i skolan jämfört med jämnåriga eller att barnet hänger med i undervisningen, men är mycket tröttare och mer lättirriterad än andra efter skoldagens slut. Då kan det bli aktuellt att fråga sig om det kan finnas en underliggande sårbarhet i form av ADHD eller någon annan NPF-diagnos som till exempel ADD, autism, tics, Tourettes, intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller språkstörning. För att få ett svar på frågan om ditt barn har ADHD behöver ni göra en neuropsykiatrisk utredning. Vägen till beslutet om att påbörja en utredning kan vara lång. Så var ska man börja? 

Du kan läsa mer om hur en utredning går till här

Kontakta oss för att få hjälp med en ADHD-utredning för ditt barn här

Symtom på ADHD hos barn

Ett bra första steg är ofta att lära sig lite mer om vilka olika symtom och uttryck som kan tyda på ADHD. ADHD är en förkortning för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och vi förknippar ofta tillståndet med just detta - svårigheter att reglera koncentration och aktivitetsnivå. I praktiken påverkar dock ADHD en mängd olika områden av ett barns liv. Det kan röra sig om allt från svårigheter i skolan till problem att reglera känslor eller utmaningar i det sociala samspelet. Varje barn med ADHD har sina unika utmaningar och ADHD-symtom kan ibland ta sig ganska olika uttryck i olika miljöer.

Du kan läsa mer om ADHD-symtom hos barn här

Belöningssystemet hos barn med ADHD

Man vet inte exakt vad orsaken till ADHD-symtom är, men man vet att hjärnans belönings- och motivationssystem är inblandat genom att man vid ADHD har svårare att reglera olika beteenden. Belönings- och motivationssystemen ligger djupt inne i hjärnan och hjälper oss att styra våra beteenden mot sådant som är bra för oss och det vi behöver göra i olika situationer. Enkelt uttryckt kan man säga att våra belönings- och motivationssystem berättar för oss vad vi ska rikta vår uppmärksamhet mot i just det här läget och vad vi behöver göra för att uppnå det vi vill eller behöver just då. Barn med ADHD har ofta svårare än jämnåriga att reglera och styra sitt belöningssystem. Det gör att uppmärksamheten blir svårare att styra med vilja. Alla människor får hela tiden olika impulser men vid ADHD är det svårare att stå emot dem. Då kan det bli mer energikrävande att genomföra sådant som läxor eller undanplockning, samtidigt som barnet ofta orkar hålla på länge med aktiviteter som hen tycker mycket om. Barn med ADHD har ofta en god förmåga att njuta av sådant som är härligt i stunden, medan tanken på vad som är hjälpsamt på längre sikt inte har en lika stark effekt på belönings- och motivationssystemet. När vi tänker på ADHD utifrån hur olika hjärnor fungerar är det inte så svårt att förstå att barn med ADHD ofta både kan vara överaktiva och ha svårt att komma igång med saker.

ADHD och känsloreglering

ADHD handlar till stor del om självreglering och om att kunna förstå och styra sina beteenden. Många barn med ADHD får problem som är kopplade till att de har svårare att förstå och reglera egna känslor och impulser. Det här kan bland annat ta sig uttryck som utbrott eller ilska och konflikter är ofta ett av de stora problemområdena för familjer där barn (eller vuxna) har ADHD. Många barn med ADHD har snabbt växlande känslolägen och det kan gå snabbt att bli arg, besviken eller frustrerad. Sedan kan det gå lika fort att bli på gott humör igen och både barnet själv och omgivningen kan ha svårt att hänga med i svängarna. Det finns gott om kunskap om hur vi vuxna som är föräldrar till eller möter barn med ADHD kan stötta och hjälpa till att hantera de känslomässiga aspekterna av ADHD. Utan rätt kunskap och förståelse är det lätt att man som förälder eller pedagog svarar med samma känsla som barnet ger uttryck för. Det är lätt hänt att man reagerar med oro eller ilska, men samtidigt blir det då svårare att använda de verktyg som finns för att stötta och bemöta barn med ADHD på ett hjälpsamt sätt.

Läs mer om hur du kan bemöta ilska och utbrott här

Skillnad på pojkar och flickor

ADHD är samma diagnos hos pojkar och flickor men det på grund av både sociala och biologiska faktorer kan ADHD ta sig olika uttryck beroende på barnets kön. Det kan till exempel handla om att flickor tidigare än pojkar börjar förstå vad omgivningen förväntar sig av dem eller att könshormonerna östrogen och testosteron påverkar flickor och pojkars hjärnor olika. Den största delen av forskningen på ADHD är gjort på pojkar och män.

Du kan läsa mer om könsspecifika utmaningar och symtom som är vanliga hos flickor med ADHD här

Skillnad på barn och vuxna

Tidigare trodde man att ADHD var ett tillstånd som växte bort och att bara barn kunde ha ADHD. Idag vet vi att mer än hälften av de barn som får en ADHD-diagnos kommer ha kvar både symtom och problem i vuxen ålder. Däremot kan den unika ADHD-profilen förändras en hel del genom livet. Det är till exempel vanligt att hyperaktiviteten inte är lika märkbar för omgivningen hos vuxna som hos barn. Du kan läsa mer om likheter och skillnader vid ADHD hos barn och vuxna här.

Vardagen för barn med ADHD

Svårigheter att planera, passa tider, att komma ihåg och utföra uppgifter är ofta centrala utmaningar för barn med ADHD. Sådant som utflykter, idrottsdagar och läsläxor blir enormt energikrävande både för barn och föräldrar. Många familjer som vi träffar beskriver att det tar mycket ork bara att få livet i vardagen att fungera. Om ditt barn har ADHD kommer det sannolikt innebära att vissa anpassningar behöver göras. En sak som ofta hjälper är att få till planering och ett fungerande schema. 

Rutiner är A och O för barn med ADHD

Rutiner är viktiga för alla barn, men eftersom barn med ADHD ofta kämpar med att få ordning på, och förstå sin omgivning, är de ofta ännu viktigare för dem. Detta kan verka som en paradox eftersom det ofta är svårare att minnas och extra ansträngande att hålla fast vid rutiner för barn som har ADHD. Men faktum är att rutiner och en tydlig struktur fungerar som ett stöd för de exekutiva funktionerna. Rutinerna förtydligar vad som ska göras och hjälper barnet att veta hur och när. Genom att göra likadant om och om igen kan ett beteende automatiseras och vi behöver inte uppfinna hjulet varje gång. Genom att göra samma sak på återkommande tider så får dagar och veckor en struktur, vilket stöttar tidsuppfattningen.

En av de första och mest centrala delarna av goda vardagsrutiner är barnets nattsömn. Tyvärr är ofta just sömnen ett stort problem för barn med ADHD. Det är i sig inte så konstigt, eftersom hyperaktiviteten i ADHD inte direkt går hand i hand med den avslappning och lugn som en god sömn kräver. Vissa barn med ADHD sover bättre när de får sova med ett tyngdtäcke. Att få till bra rutiner för sömn, mat och motion kan vara svårare, men också göra större positiv skillnad i familjer där ett eller flera barn och vuxna har ADHD. Vi har samlat en massa bra tips och stöd för att få till bra vardagsrutiner för barn och familjer med ADHD.

Läs mer om sömnrutiner, och hur ni kan få er vardag att fungera här

SMART Familj är en digital föreläsningsserie för närstående till barn som just har fått en ADHD-diagnos. Vi tar upp ämnen som rutiner i vardagen och hur vi kan kommunicera för att minska konflikter. Du kan läsa mer och göra en egen anmälan här.

ADHD och skolgång

Intelligens kan beskrivas som förmågan att problemlösa, tänka abstrakt och att snabbt kunna lära sig ny information. Även om många barn med ADHD kan känna sig dumma är förstås inte ADHD-symtom samma sak som att man är mindre intelligent. Tvärtom finns det ju många supersmarta barn som också har ADHD. Men det är ofta svårt för föräldrar, pedagoger och skolpersonal att förstå att det inte handlar om att barnet inte vill eller inte förstår utan att hen helt enkelt inte kan få till vissa saker. Dessutom är just svårigheter att hänga med i skolan ett vanligt och tidigt tecken på ADHD. Barn med ADHD har alltså samma uppfattning av omvärlden som andra jämnåriga, men större svårigheter att hantera den. 

Om det inte är intelligensen, vad är det då?

Den intellektuella förmågan är olika hos olika människor, på samma sätt som att vi är olika långa och att vi har olika lätt för att lära oss att spela piano. Barn med ADHD kan ha högre eller lägre intelligens än jämnåriga. Det finns alltså inget i själva ADHD-diagnosen som innebär att barnets intellektuella funktioner skulle vara nedsatta. Snarare är mycket av problemen vid ADHD kopplat till det som kallas exekutiva funktioner. Exekutiva funktioner innebär bland annat förmåga att planera, organisera och genomföra olika moment och uppgifter. Andra förmågor som ingår är att kunna stå emot impulser och att komma ihåg vad man skulle göra för att nå sitt mål. Att inte förstå skillnaden mellan intelligens och exekutiva funktioner leder ofta till frustration och otillräcklighetskänslor för alla inblandade. Så även om du som förälder, lärare eller fritidsledare tycker att barnet beter sig orimligt är det viktigt att minnas att det ofta är mest frustrerande för barnet själv. Tänk dig själv att få en uppgift som du vet precis hur du ska lösa, men ändå inte får till det!

Att ha en ojämn aktivitetsnivå kan också vara otroligt frustrerande. Det innebär att ena dagen kan barnet visa på stort engagemang, vara aktiv på lektionen och ha en massa kreativa idéer. Men nästa dag orkar barnet inte engagera sig alls och det kräver en stor ansträngning bara att ta in en instruktion om vad som ska göras. Barn med ADHD har svårare att styra sin aktivitetsnivå med vilja och det är ofta svårt för barnet att förstå och förutse vad som händer. En del reagerar med att vilja undvika all form av ansträngning för att det är så jobbigt att vara trött. Andra känner sig misslyckade för att de inte alltid befinner sig på maxnivå av aktivitet och engagemang. Omgivningen förstår inte heller vad som pågår och många barn och unga med ADHD har fått höra kommentarer som “Jag vet ju att du kan, du kunde ju igår…”, “Kan du inte bara skärpa dig” eller “Gör du det här bara för att provocera?”.

Om man som barn inte får rätt förklaringsmodell, och om omgivningen inte visar förståelse kan det på sikt leda till nedsatt självkänsla och självförtroende. Men vi kan vända på den här utvecklingen eftersom barn som tidigt får rätt förklaring och stöd ofta kan förvandla sina svagheter till styrkor!

Läs mer om förskola och skola när det gäller barn med ADHD här

Utredning och behandling

För att få ett svar på frågan om ditt barn har ADHD, och för att få tillgång till individanpassat stöd och behandling, behöver man göra en neuropsykiatrisk utredning. En utredning innebär en grundlig genomgång och kartläggning av barnets tidigare och nuvarande utmaningar och styrkor. En bra utredning kräver att både barnet och barnets föräldrar är delaktiga. Som regel kontaktas även skolpersonal för att samla in information om hur barnet fungerar i skolmiljön och i relation till sina klasskamrater. Du och ditt barn får träffa psykologer och läkare, tillsammans kartlägger ni hur just ditt barn fungerar. Resultatet av en utredning presenteras både i en muntlig återgivning och i ett skriftligt utlåtande, som båda är sammanställningar av vad utredningen kommit fram till och vad utredningsteamet rekommenderar för stöd och insatser framåt. I utlåtandet framgår om och enligt vilka kriterier som ditt barn uppfyller ADHD-diagnosen.

‍Läs mer om hur en utredning går till här

Alla barn som får diagnosen ADHD har rätt till evidensbaserat stöd och behandling. Vid ADHD rekommenderas så kallad multimodal behandling, vilket innebär psykoedukation (kunskap om ADHD och vad det innebär just för ditt barn och i er familj), kognitivt stöd och läkemedelsbehandling. Ni går igenom vilken kombination som kommer fungera bäst för just ditt barn tillsammans med behandlingsteamet.

Behandling av ADHD väcker ofta mycket frågor hos både barn och föräldrar. Därför har vi sammanställt det viktigaste du behöver veta här.

ADHD och samsjuklighet

Samsjuklighet betyder att barnet, eller den vuxne, utöver sin ADHD också har andra diagnoser att kämpa med. Den vanligaste psykiska samsjukligheten hos både barn och vuxna är ångest och depression. Den ökade risken för samsjuklighet vid ADHD kan bero på att olika psykiska diagnoser delar gemensamma genetiska riskfaktorer, men även på att man just på grund av sina ADHD-symtom har svårigheter som gör att man misslyckas med viktiga saker i livet vilket i sig kan öka risken för depression och låg självkänsla.

Du kan läsa mer om symtom och samsjuklighet vid ADHD här

‍

Texten är skriven av Lotta Borg Skoglund MD PhD
Medicinskt Ledningsansvarig SMART Psykiatri
Specialist i Psykiatri och Allmänmedicin
Docent i Psykiatri

Texten är granskad av Martin Hammarström
VD SMART Psykiatri

Texten är faktagranskad av Martina Nelson
Verksamhetschef och Vice VD SMART Psykiatri
Legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi