Screening, ADHD-utredning och diagnostisering av ADHD hos barn

En ADHD-utredning kan bli aktuell efter att ett screeningtest visat tydliga ADHD-symtom, när skola, föräldrar och elevhälsa signalerar att barnet kämpar med mer svårigheter än jämnåriga eller när barnet själv beskriver symtom som är vanliga vid ADHD hos barn. På SMART Psykiatri utgår alla utredningar från ADHD-kriterier för barn enligt DSM-5. Tillsammans med barnet själv, hens föräldrar och skolans pedagoger görs en kartläggning utifrån barnets styrkor och sårbara sidor. För barn, precis som för vuxna, är det viktigt att utesluta att de symtom barnet uppvisar inte beror på något annat än ADHD (som till exempel att barnet är utsatt för mobbning eller annat trauma, ångest, eller tidiga tecken på depression).

ADHD-utredning av barn

Alla utredningar av barn utgår från att barnet själv vill och orkar delta i utredningen. Barnet involveras i alla delar av utredningen utifrån den aktuella mognadsnivån. För de minsta barnen blir förstås informationen från vårdnadshavare och andra viktiga vuxna helt centrala. Äldre barn och tonåringar kan styra och samarbeta mer självständigt med sitt utredningsteam. 

Utredningen fokuserar mycket på att hitta den bästa förklaringen till barnets upplevelser och svårigheter. De diagnoser som utredningen kanske resulterar i är viktiga för att barnet ska få rätt stöd och insatser, men diagnosen i sig är aldrig utredningens mål. Istället vill vi att varje utredning ska ge barn, föräldrar och skola rätt förklaringsmodell och funktionskarta för det enskilda barnets styrkor och sårbara sidor. 

ADHD-diagnos hos barn

Varje barn är unikt och varje ADHD-utredning hos ett barn kommer att komma fram till en unik förklaringsmodell för just det här barnets problembeskrivning. Om utredningen görs noggrant och övergripande kommer bedömning och utlåtande att kunna ligga till grund för barnets unika   funktionskarta som i sin tur är startpunkten för att ta fram verktyg och stöd för barnet i hem och skola. 

ADHD-kriterier hos barn enligt DSM-5 

Ett barn uppfyller de diagnostiska symtomen för ADHD kombinerad form om barnet har minst sex av nio ADHD-symtom på hyperaktivitet och impulsivitet och minst sex av nio symtom på ouppmärksamhet. Dessutom ska barnet ha haft så pass mycket symtom de senaste sex månaderna att det blivit svårt för barnet att klara sig både i och utanför skolan utan stöd och anpassningar från omgivningen.

ADHD-symtom för barn med ADHD, huvudsakligen kombinerad form

Barn som uppfyller diagnoskriterierna för ADHD kombinerad form har förutom minst sex av nio symtom på ADD, dessutom minst sex av följande nio symtom: 

• Svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still

• Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där barnet förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund

• Springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos äldre barn och ungdomar kan det istället handla om en inre känsla av rastlöshet).

• Har ofta svårt att leka eller lugnt och stilla utöva fritidsaktiviteter

• Verkar alltid "gå på högvarv"

• Pratar ofta överdrivet mycket

• Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt

• Har ofta svårt att vänta på sin tur

• Avbryter, stör eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar)

Barn med ADHD i kombinerad form kan ofta möta utmaningar i sociala situationer och lek. Det kan vara svårt att hitta en balanserad nivå i umgänget med andra, ibland vara alltför påträngande, köra slut på både sin egen och andras energi och ett alldeles för litet utrymme för återhämtning och avkoppling. Många gånger har barnet svårt att fokusera tillräckligt länge för att komma igång, kanske fastnar barnet i lustfyllda saker och skjuter upp sådant som är svårt eller tråkigt. Andra barn och vuxna tycker kanske att barnet är hetsigt, jobbigt, eller är slarvig och känner sig stressad av att vara i närheten vilket kan göra att de drar sig undan. Impulsiviteten gör att barnet tar stora risker, utsätter sig för faror och skador, hamnar i trubbel eller konflikter på grund av att hen blir arg eller säger saker som hen ångrar eller som sårar andra. 

ADHD, huvudsakligen ouppmärksam form (ADD)

Barn som uppfyllde DSM-5 kriterierna för ADD, vilket står för Attention Deficit Disorder och som är en variant av ADHD, har framför allt problem med uppmärksamhet, fokus och igångsättning. Barnet kan förstås också ha vissa hyperaktivitets- och impulsivitetssymtom men det är framförallt att det är så svårt att hålla motivationen, energin och koncentrationen uppe som gör att barnet får kämpa hårdare än andra barn i skolan och på fritiden. 

Barn som uppfyller diagnoskriterierna för ADHD ouppmärksam form har minst sex av nio symtom på ouppmärksamhet: 

• Är ofta ouppmärksam på detaljer och gör slarvfel i skolarbetet eller andra aktiviteter.

• Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter, samtal och lekar.

• Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal.

• Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (vilket inte beror på att barnet trotsar eller missförstår instruktionerna).

• Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter både i hem och skola. 

• Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter, skolarbete eller läxor som kräver mental uthållighet.

• Tappar ofta bort viktiga och nödvändiga saker som till exempel mobilen, pengar leksaker eller läxor)

• Är ofta lättdistraherad av yttre intryck.

• Är ofta glömsk och virrig i det dagliga livet.

Barn som har ADD kan ha svårt med långa arbetsuppgifter och att slutföra saker som kräver många olika delar eller steg. Barnet verkar ofta zooma ut och försvinna i sina egna tankar och har svårt att följa instruktioner, hänga med i samtal eller uppmärksamma detaljer. Något som kan bli extra svårt är att ta in alla detaljer som behövs för att förstå helheten vilket kan göra att man tappar bort sig i olika uppgifter. Barnet känner att hen alltid måste kämpa mer och att andra inte verkar förstå att hen verkligen försöker lyssna noggrannare, vara mer motiverad eller prestera bättre. Ofta kan andra vuxna se att barnet kämpar för att få ordning och reda utan att så mycket händer. Barnet kanske lägger mycket energi på att organisera, planera och genomföra saker och är helt slut efter ”en vanlig dag” i skolan. Många barn med ADD har också svårt att uppskatta och tid och man missar bussar och lektioner, kommer ofta försent (eller är istället orimligt tidigt för att hen är så rädd att missa eller utmärka sig genom att komma sent).

Begåvningsbedömning hos barn

Barn med ADHD kan – precis som barn utan diagnoser – ha variationer i den teoretiska begåvningen, det som i dagligt tal kallas intelligens eller IQ. Det kan handla om barn som har svårigheter i skolan som antas bero på ADHD men som egentligen orsakas av en låg begåvning, så kallad intellektuell funktionsnedsättning (IF) och som är en helt egen NPF-diagnos. 

Sedan finns det även barn med och utan ADHD som har en extremt hög begåvning. Här handlar inte den extrema begåvningen om en till diagnos men när någon som redan har en NPF-diagnos också konstateras ha ett mycket högt IQ kallas det ibland för ”twice exceptional" eller 2e. För barn som utöver sin ADHD har ovanligt låg eller hög begåvning behöver insatserna ofta anpassas ytterligare.

Intellektuell funktionsnedsättning

Intellektuell funktionsnedsättning (IF), som tidigare kallades utvecklingsstörning, innebär att man utvecklas i långsammare takt inom vissa områden. Det kan göra det svårare att uttrycka sina behov och omgivningen behöver rätt förståelse för att kunna tolka och möta dessa. 

Både barn och vuxna med IF uppfattar och förstår sin omvärld på ett mer konkret sätt än andra. Det är ofta svårare att använda och tolka information och att planera, kontrollera och utvärdera sina beteenden i olika situationer. Det kan vara svårt att komma igång eller veta när man är färdig, att ta in kunskap och använda sig av det man lärt sig. 

Svårigheterna vid IF beror inte bara på nedsatt intelligens utan även på att man har svårare att anpassa sig till omgivningen när den förändras. Det är svårare att bli självständig, sköta sitt hem och att hantera pengar och de flesta med IF behöver stöd för att klara sin vardag. Vissa bor i en gruppbostad och har en anpassad sysselsättning, andra lever relativt självständigt med mindre stöd. 

Många barn med IF berättar att de blir stressade av skolan eller sociala situationer och att de översköljs av självkritiska tankar när de har svårt att tolka sin omvärld. Det är lätt hänt att omgivningen överskattar barnets förmåga och ofta ställs barnet inför överkrav. Dessutom har många barn med IF svårt att själva förstå eller beskriva vad som blir svårt för dem. 

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan visa sig genom att barnet har svårt i det sociala samspelet med jämnåriga eller att det tar längre tid för barnet att lära sig nya saker. Det kan handla om sådant som jämnåriga redan har lärt sig att göra självständigt, som till exempel att klä på sig, fixa mat själv eller ta hand om den personliga hygienen. Med rätt stöd och träning, nya erfarenheter och anpassningar lär sig barn med lindrig IF i sin egen takt.

Via habiliteringen kan du och ditt barn få stöd med det som blir problem i vardagen. Här kan ni få lära er mer om vad IF innebär, få strategier för er vardag och föräldrastöd. Stöd och insatser skiljer sig ofta mellan olika familjer och behöver individanpassas.

Ett barn med IF har rätt att gå i särskola. Skolpersonal och hemkommun ger information om framtida skolval. Det går ibland att ordna en bra skolgång på barnets nuvarande skola, men särskolor brukar ha mer resurser och lärare med särskild kunskap om specialpedagogik vid IF.

Ta kontakt med en LSS-handläggare i kommunen där du bor. Via LSS kan ni till exempel få kontaktfamilj, förlängt fritids och kollo med mer personal som har specifik kunskap om funktionsnedsättningar. 

2e Twice Exceptional

Twice Exceptional, eller 2e, betyder att man är ”ovanlig” på två sätt. Man har ovanligt hög begåvning OCH ovanligt stora utmaningar i form av ADHD eller någon annan NPF-diagnos. Att ha hög begåvning samtidigt som man har nedsatta exekutiva förmågor, bristande arbetsminne eller överdriven känslighet för sinnesintryck kan vara både förvirrande och frustrerande. De egna känslorna och kraven från omgivningen kan snabbt bli överväldigande och svåra att hantera. Det är viktigt att komma ihåg att en generellt hög begåvning i sig aldrig kan vara den enda förklaringen till genomgående svårigheter i vardagen. Att ha hög begåvning är en skyddsfaktor som stärker barnets motståndskraft. Det är viktigt att överväga möjligheten till en NPF-diagnos som ADHD, ADD eller autism om ett barn, trots sin höga begåvning, uppvisar svårigheter som dessa diagnoser bättre kan förklara.

Stöd och insatser för barn med ADHD

En gemensam planering för familj, skolpersonal, psykolog och/eller annan vårdpersonal utifrån barnets funktion och kognitiva förmåga görs vid återkopplingen av utredningen. Ta hjälp av det som framkommer i utredningen och begåvningsbedömningen. 

Tydliggörande pedagogik hjälper barn med ADHD, som ofta tolkar världen konkret, att förstå hur aktiviteter och händelser i hens liv hänger ihop och fungerar. Lästips om tydliggörande pedagogik hittar du nedan. 

Tips och rekommendationer för barn med ADHD

Alla barn och vuxna tjänar på att andra är tydliga i sin kommunikation och detta är särskilt sant för barn och ungdomar med ADHD. Var konkret eftersom barn med ADHD och andra NPF-diagnoser ofta har svårt med abstrakta begrepp och underförstådd kommunikation. 

Många med ADHD och ADD kan vara rädda för att ta initiativ eller ber kanske inte om hjälp. Sök upp barnet eller den vuxna, ge handgriplig hjälp och visa tydligt hur saker kan göras. Behoven förändras när barnet får nya erfarenheter och utvecklas med åren. Hjälp barn och vuxna med ADHD att få en förutsägbar vardag i alla miljöer genom samverkan och samordnade insatser. Regelbundna avstämningar med familj, skola och vård- och omsorgspersonal hjälper alla att ha samma mål och syfte.

Tydliggörande pedagogik vid ADHD

Många barn med ADHD blir lätt stressade, osäkra och frustrerade i situationer där de har svårt att tolka och begripa sin omvärld. För vissa leder stressen till utbrott, utmanande beteenden, låsningar eller självskada. Ofta hjälper det att veta vad som ska hända eller när saker ska ske. 

Förutsägbarhet, planering och förberedelser är särskilt viktigt vid ADHD och andra NPF-diagnoser som till exempel IF hos barn och unga. Som förälder och pedagog är det väldigt bra om du kan förbereda dig i god tid. Veckoplanering, bildschema, appar och påminnelser är ofta hjälpsamt. En ökad känsla av kontroll i vardagen hjälper barn och vuxna med ADHD att leva ett mer självständigt liv. Inför händelser eller förändring, se till att ni tillsammans har svar på frågorna: 

• Vad ska jag göra nu? 

• Varför ska jag göra det? 

• Var ska jag vara? 

• Med vem ska jag vara? 

• Hur ska det göras? 

• När ska det ske? 

• Hur länge ska det hålla på? 

• Vad ska hända sedan? 

• Vad ska jag ha med mig? 

• Vem ska jag fråga om jag inte vet vad jag ska göra? 

Bildstöd och påminnelser

Vid ADHD kan det vara svårt att ta in alla delar av instruktioner och att minnas vad man lärt sig eller kommit överens om. Teckningar, foton, saker och nedskrivna ord eller instruktioner ökar förståelsen för hur saker hänger ihop och hjälper barn med ADHD att tolka innebörden av det de ser och läser. 

Bekräfta och uppmuntra: Barn med ADHD behöver ofta mer stöd och uppmuntran av omgivningen än andra barn utan diagnoser. Hjälp till att bygga självständighet och självkänsla genom att bekräfta och uppmuntra det som fungerar och planera vardagen utifrån styrkor och intressen. 

Värna om samarbetet mellan familj och skola: Föräldrar kan se saker som lärare och vårdpersonal inte märker av lika tydligt och vice versa. Om samarbetet inte fungerar, påtala problemet och se hur ni kan lösa det tillsammans. 

Se upp för samsjukligheten: Barn med ADHD har högre risk att också ha autism och/eller andra NPF-diagnoser. Det kan vara svårt att veta “vad som är vad” och det blir viktigt att bygga individuellt anpassat stöd utifrån en noggrann kartläggning av styrkor och utmaningar. 

Du är inte ensam: Det brukar vara värdefullt att träffa andra med liknande erfarenheter för gemenskap, stöd och tips om användbara strategier. Medlemskap i anhörig- och brukarorganisationer och patientföreningar för ADHD kan vara ett bra stöd.