Barn med ADHD i skolan och förskolan

ADHD är en funktionsnedsättning som ofta visar sig i samtliga områden i livet. Barn med ADHD som går i förskolan eller skolan är inget undantag. Men det finns bra hjälp att få i skolan och anpassningar som är relativt lätta att få till, bara man vet om att de behövs. Vi är alla olika och det finns ingen one-size-fits-all-lösning. Det stöd och de anpassningar som görs behöver alltid tas fram i ett samarbete mellan förskola/skola, föräldrar och barnet/ungdomen själv.

ADHD och andra NPF-diagnoser i skolan

ADHD och andra diagnoser inom NPF-familjen är så pass vanliga (finns hos fem till tio procent av alla barn och unga) att det borde finnas allra minst ett barn i varje klass med ADHD- eller ADD-diagnos i ditt barns klass. Det är samma tillstånd hos flickor och pojkar, tjejer och killar, men ADHD diagnostiseras oftare hos pojkar. Flickorna får oftare diagnosen ADD eftersom de ofta visar på färre hyperaktiva beteenden och stör mindre i klassen eller skolmiljön. Det betyder inte att flickor har mindre eller färre svårigheter utan forskningen säger oss att det finns andra orsaker. Eftersom flickor som grupp mognar tidigare än pojkar lär sig många unga tjejer att dölja och maskera sina ADHD-symtom genom att härma andra eller hålla tillbaka sina ADHD-svårigheter i skolan. Flickor verkar vid en yngre ålder förstå vad som förväntas av dem i skolan och när de maskerar sina symtom blir de inte lika tydliga för omgivningen. Det kan göra att lärare och andra vuxna i skolan inte uppfattar flickors svårigheter, trots att de finns där. Pojkar som har mer inåtvända symtom får sin diagnos lika sent som flickor. Ett barn kan ha en ADHD-diagnos med olika nivåer av svårigheter (lindrig, medelsvår eller svår) utifrån hur många symtom eller kriterier man har och hur stor funktionspåverkan det har i barnets vardag.

Råd och tips om ADHD i skolan till föräldrar och pedagoger 

Alla barn mår av rutiner, tydlighet och struktur. Detta är särskilt viktigt för barn med ADHD och andra NPF-diagnoser som till exempel autism och IF (intellektuell funktionsnedsättning). Otydlighet, förändringar och nya situationer kan skapa mycket oro och otrygghet som ibland tar sig uttryck i förvärrade koncentrationssvårigheter, svårigheter att sitta still eller som känslomässiga utbrott.

Vid ADHD väcks motivationen mer av det som känns bra i stunden snarare än av att tänka på fördelar på längre sikt. Därför är det viktigt att hela tiden lyfta det som barn med ADHD klarar av, och att hitta ingångar till lärande som väcker lust hos barnet.

Bli en sammanhangsförklarare!

Genom att kunna svara på de sju V-frågorna hjälper du ditt barn med ADHD att skapa överblick och få koll på läget.

• Vad ska jag göra? 

• Var ska jag vara? 

• Vad förväntas av mig? (Hur och hur mycket ska jag göra?) 

• Vem ska jag vara med? 

• Vilken tid ska jag göra det? (När och hur länge?) 

• Varför ska jag göra det? 

• Vad händer sen? 

• Vem frågar jag om jag kör fast? 

Var påläst och ha framförhållning

Kunskap är makt! Som vårdnadshavare eller lärare till barn med ADHD har du allt att vinna på att maximera din kunskap om olika funktionsnedsättningar. Tänk bara på att även om du läst på mycket om ADHD och andra NPF-diagnoser så är alla barn och unga olika och alla har sina unika styrkor och utmaningar - oavsett om de har en diagnos eller inte. Därför är det oftast en bra idé att börja med en gemensam kartläggning. Vårdnadshavare och pedagoger kan tillsammans medvetandegöra varandra kring de utmaningar barnet utifrån sin ADHD har i både hem och skola. I kartläggningen är det lika viktigt att ta upp när barnet kommer som allra mest till sin rätt och i vilka situationer barnet trivs som bäst. Denna gemensamma förståelse för vad barnet kämpar med kan sedan ligga till grund för anpassningar av uppgifter och miljö utifrån barnets unika styrkor och sårbara sidor. 

• Ta hjälp av det skriftliga utlåtandet från den neuropsykiatriska utredningen.

• Träffa andra som arbetar med barn och ungdomar med ADHD och dela erfarenheter och tips med varandra. 

• Ta reda på vilka specialpedagogiska stöd som finns för familjer och pedagoger i just din kommun, se mer på www.spsm.se. 

Anpassningar i skolan för barn med ADHD 

Det första och viktigaste steget för att få till en bra skolgång för barn med ADHD är ett bra samarbete. Här gäller det att alla är med på samma tåg: barnet med ADHD, familjen, skolans personal och kanske även andra involverade. Alla behöver känna att det finns en ömsesidig förståelse och att alla jobbar mot samma mål utifrån en gemensam strategi.

Pia Rehn, som är lärare och specialpedagog, skriver i sin bok När det enkla ändå blir svårt - Särskilt begåvade elever med adhd och autism om “ADHD-motorn”. Det är den som driver en person med ADHD till aktivitet och koncentration. ADHD-motorn har fyra cylindrar:

• Det personliga intresset. Det kan väckas av vissa ämnesområden, som dinosaurier eller dataspel, men också av personliga relationer. Det är många som beskriver att de tycker om ett visst skolämne bara för att de tycker om den läraren som undervisar i just det ämnet!

• Det nya och fascinerande. När det finns något nytt, gärna lite oförutsägbart och okänt, är det lättare att tagga till. Denna cylinder kan lätt gå igång men det behövs mer för att hålla intresset vid liv.

• Utmaningen. Kanske går det att få in ett tävlingsmoment? Eller kan barnet göra något på kortare tid än någon hade trott? Eller på ett nytt sätt? Här strävar vi efter att väcka känslan “Jag måste testa!”.

• En brinnande deadline. Precis före deadline är ofta den stunden då personer med ADHD är som mest produktiva. Denna cylinder räcker inte som enda motivationsfaktor eftersom det blir för stressigt i längden. Däremot är det viktigt att ge elever med ADHD tydliga tidsramar och hjälp att dela upp större projekt i delmål.

Tips för läxor och skolarbete med ADHD

Du kan behöva handledning av någon som är van och har erfarenhet av arbete med barn och elever med ADHD och andra funktionsnedsättningar i skolan. Här kommer några allmänna råd som är bra att tänka på både för föräldrar och pedagoger:

• Återkommande misslyckanden sänker motivationen. I värsta fall drabbas lusten att alls gå till skolan. Därför behöver familjen och skolan göra en gemensam plan för hur barnet ska komma till sin rätt. Och den planen kan med fördel göras så tidigt som möjligt under skolgången. Vid förändringar, som till exempel stadiebyte, kan planen gås igenom och justeras om det behövs.

• Planen behöver ta höjd för att läget kan försämras, så att det redan på förhand är tydligt vad som ska hända om barnet har en dålig dag eller hamnar i stressade lägen.

• Kom ihåg att arbetsminnet ofta är begränsat! Sträva efter att alltid ge tydliga, enkla och uppdelade instruktioner, med en begränsad mängd information vid en och samma tidpunkt. Kolla gärna av att informationen har gått fram.

• Erbjud alltid visuellt stöd (rita scheman och använd olika färgkoder) för olika aktiviteter och planering. På bildstöd.se kan du ladda ner bilder som underlättar när du ska göra scheman och planeringar.

• Hjälp barnet genom att tydliggöra när och hur barnet ska börja och avsluta olika uppgifter. För barn som har svårt med tidsuppfattning kan hjälpmedel som visar hur tiden räknas ner underlätta skolarbetet.

• Skapa rutiner för hur barnet ska få med sig läxor till och från skolan. Om det inte fungerar, undersök om barnet kan få en extra uppsättning böcker att ha hemma.

• Barn med ADHD kan ha svårt att överblicka situationer. Själva mängden läxor och prov kan göra att barnet känner sig överväldigad och kanske till och med uppgiven. Då behöver de vuxna som finns runt barnet hjälpa till att skapa överblick. Skapa tydliga mål och delmål. Bryt ner uppgifter i mindre delar och gör en tydlig checklista för de olika momenten innan läxor och skolarbete delas ut. Låt gärna barnet stryka över varje utförd uppgift, det ökar känslan av att ha koll på läget.

• Undersök om det går att göra läxläsningen roligare. Låt barnet förhöra dig i stället för tvärtom. Kanske kan ni göra en frågesport om det som barnet ska lära sig och utmana andra i familjen. Det finns gott om material på nätet, om ditt barn har svårt att lära sig enbart från böcker kanske det finns en film på youtube eller en podd om det som provet handlar om.

• Learn to rest, not to quit! Ta gärna pauser i pluggandet. Gör något annat i några minuter, ta ett glas vatten, sträck på er, kanske lyssna på en bra låt. Pauserna ska kännas bra men inte ta över, då blir det för svårt att hitta tillbaka igen. Precis som att det underlättar att pluggandet har en sluttid så tycker många att det är hjälpsamt att sätta en timer även för pauserna. 

• Ibland är den viktigaste åtgärden att begränsa mängden läxor och bedömningsuppgifter. Lärare vet i regel vad som behövs för att barnet ska kunna visa sina kunskaper, det är inte alltid som barnet behöver vara med på alla prov eller göra alla läxor.

• Kolla så att insatserna verkligen fungerar! Regelbunden uppföljning av skolarbetet som involverar barnet, föräldrarna och skolpersonalen underlättar för alla.

• Erbjud barnet längre tid på prov, men utgå inte från att enbart mer tid räcker som stöd och anpassning för barn med ADHD i skolan.

• Lärandet ska vara så lustfyllt och spännande som det bara går! Du som vuxen är en viktig förebild. Var närvarande och ge en tät, uppmuntrande återkoppling till barnets alla ansträngningar. 

Vikten av en anpassad miljö för barn med ADHD i skolan

Många barn med ADHD upplever att skolan är rörig och full med avledningar och distraktioner. Vissa barn blir helt utmattade av alla intryck i klassrummet, på rasterna och i matsalen. Ett barn med ADHD har också ofta svårare att återta aktiviteten hen höll på med när hen blivit störd eller distraherad. Här kommer några saker att tänka på för att skapa en god miljö för barn med ADHD i förskola och skola:

• Tänk på barnets placering i klassrummet. Det brukar vara bra att kunna ha nära kontakt med sin lärare och skapa så få distraktioner som möjligt, så längst fram i klassrummet är ofta en bra plats att börja med. 

• Ge barnet möjlighet att sitta i ett grupprum eller i en lugnare miljö vid behov.

• Ge barnet möjlighet att få utlopp för motorisk rastlöshet, till exempel med hjälp av stressboll, gummiband som träs runt stolsbenen, möjlighet att sitta på yogaboll eller sittkudde eller andra lösningar som passar bra för barnet.

• Se över ljussättningen i klassrummet (undvik till exempel skarpa eller flimrande ljus).

• Begränsa intrycken i klassrummet genom att låta var sak ha sin plats, skapa färgkoder och lådor för fasta ställen att lägga undan saker i. Checka av då och då för att se om barnet behöver hjälp att bibehålla ordningen.

• Minska störande ljud i klassrummet genom att till exempel ha tassar på stolar eller ljuddämpande mattor.

• Ha koll på hur barnet får återhämtning under dagen. Om ostrukturerade raster höjer stressnivån, utse en lugn plats där eleven kan vara. Stäm av om barnet har behov av extra möjlighet till rörelse för att orka hålla fokus en hel skoldag.

Hjälpmedel som kan underlätta för barn med ADHD i förskola och skola

• Hörlurar och hörselskydd 

• Rumsavgränsningar och skärmar 

• Anpassade läromedel som till exempel inläst material 

• Tydliga visuella scheman 

• Tidshjälpmedel 

• Sittdyna eller något att ha i händerna på lektionerna 

Boktips för dig som vill läsa mer om ADHD-anpassningar i förskola och skola

• Autism och adhd i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik av Anna Sjölund, Cajsa Jahn, Ann Lindgren och Malin Reuterswä̈rd, Natur och Kultur, 2017 

• När det enkla ändå blir svårt Särskilt begåvade elever med adhd och autism av Pia Rehn, 2021

• Hajja adhd av Björn Roslund, Natur och Kultur, 2018 

• Adhd-hjälpen: För ett liv i balans av Katarina A. Sörngård, Natur och Kultur, 2014 

• Essence: om adhd, autism och andra utvecklingsavvikelser av Christopher Gillberg, Natur och Kultur, 2018 

• Executive Functions av Russell A. Barkley, Guilford Press, 2012 

• Adhd and the Nature of Self-Control av Russell A. Barkley, Guilford Publications, 2005 

• Autismhandboken: Strategier för ökad livskvalitet́ av Katarina Sörngård, Natur och Kultur, 2019 

• Konsten att fejka arabiska av Lina Liman, Albert Bonniers Förlag, 2017 

• Den kompletta guiden till Aspergers syndrom av Tony Attwood, Studentlitteratur, 2011 

• Vanliga människor av Clara Törnvall Natur och Kultur 2024

Länkar för dig som vill veta mer om ADHD-anpassningar i förskola och skola

• Riksförbundet Attention: www.attention.se 

• Autism- och Aspergerförbundet: www.autism.se 

• Habilitering och hälsa: www.habiliteringen.se 

• Riksförbundet för mental hälsa: www.rsmh.se 

• MIND: www.mind.se 

• Tekniska hjälpmedel: www.funkamera.se 

• Vårdguiden: www.1177.se 

• Specialpedagogiska skolmyndigheten: www.spsm.se