En hyllning till östrogenet - Forskning efterlyses!

Idag, på internationella kvinnodagen vill vi passa på att lyfta det kvinnliga könshormonet östrogen och hur hormonella svängningar kan påverka symtom på adhd, add och autism. Framför allt vill vi påminna om behovet av mer och bättre forskning kring det som många av de kvinnor vi träffar beskriver. Nämligen att ingen har tagit deras berättelser och upplevelser av att NPF-symtom kan förvärras i relation till den hormonella livsresan.

Pubertet, menscykler, klimakterium, adhd och autism: Vad vet vi och vilken forskning behövs?

Perioder av hormonella förändringar, och då särskilt perioder av svängande eller sjunkande östrogennivåer kan för många kvinnor vara förknippade med förändrade funktioner i hjärnan. Många kvinnor beskriver att de kan få sämre minne, svårare att organisera, planera och prioritera i vardagen, humörsvängningar och sömnsvårigheter i vissa perioder av menscykeln eller under klimakteriet. Dessa symtom kan ju lätt förväxlas med symtom på adhd eller add men också förstärka samsjuklighet (ångest och nedstämdhet) som är vanlig vid både adhd och autism. Det finns än så länge väldigt lite forskning kring dessa, för så många kvinnor, viktiga frågor och inte sällan hänvisas både doktor och patienter till kunskap hos några få intresserade och insatta läkare. Men vi vet faktiskt en hel del om det kvinnliga könshormonet östrogen och hur det påverkar både hur flickor och kvinnor mår och fungerar över lag. Denna kunskap kan hjälpa oss att förstå mer om många av de utmaningar som kvinnor med adhd, add och autism beskriver just i pubertet, under olika faser av menscykeln och i övergångsålder.

‍

Östrogen - Hormonella svängningar under hela livet

Östrogen är det centrala könshormonet för den sexuella utvecklingen hos flickor och kvinnor. Men östrogen har effekter långt utanför det rent reproduktiva delarna av en kvinnas liv. Det kan även påverka mående och vardagsfungerande genom samspelet med andra signalsubstanser i hjärnan (neurotransmittorer):

• Dopamin, som spelar en central roll i de svårigheter vi vet är förknippade med adhd inklusive uppmärksamhet, impulsivitet och exekutiva funktioner.
• Acetylkolin, som har en central roll i våra olika minnesfunktioner.
• Serotonin, som påverkar bland annat humör, impulsivitet och känsloreglering.

Högre nivåer av östrogen är kopplade till förbättrad funktion i många av hjärnans uppgifter. Till exempel det som kallas för kognitiva funktioner och bland annat innefattar minne och problemlösning, och exekutiva funktioner som att planera, organisera, prioritera, komma igång med och avsluta uppgifter(1). På samma sätt ser vi att låga eller kraftigt svängande östrogennivåer är förknippade med ökad risk för olika former av kognitiva svårigheter och sårbarhet för psykisk ohälsa så som ångest och depression(2).

Menscykeln under de reproduktiva åren

Hos friska kvinnor är östrogennivåerna är höga och stabila större delen av livet mellan pubertet och klimakterium. I varje menstruationscykel stiger östrogennivåerna succesivt under follikelfasen (vanligtvis från dag sex till dag 14 i en cykel på 28 dagar) och sjunker brant i samband med ägglossningen (cirka dag 14) (3). Under den senare hälften av menscykeln, lutealfasen, (de sista två veckorna av cykeln) fortsätter östrogennivåerna att sjunka parallellt med att progesteronnivåerna ökar. Om ägget inte befuktas och fäster i livmodern sjunker både östrogen- och progesteronnivåerna, och den förtjockade livmoderväggen som har förberetts för en graviditet stöts bort i en mensblödning. Många kvinnor upplever både känslomässiga och kognitiva problem i olika delar av menscykeln, och det är vanligast när östrogennivåerna är som lägst (4).

De hormonella svängningarna under i menscykeln kan påverka adhd-symtom och studier visar att kvinnor på gruppnivå rapporterar lägre grader av adhd-symtom under follikelfasen när östrogennivåerna ökar (5). Även om det ännu inte är specifikt studerat, stödjer klinisk erfarenhet och anekdotiska berättelser att man skulle kunna ha bättre effekt av adhd- läkemedel under denna del av menscykeln.

I den luteala fasen (från dag 14–28 i en genomsnittlig menscykel) rapporterar många kvinnor premenstruella symtom. PMS (premenstruellt syndrom) är en samling fysiska, känslomässiga och beteendemässiga symtom som kopplas till sänkta östrogennivåer och ökande nivåer av progesteron. Den allvarligare formen av PMS, premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS), är vanligare hos kvinnor med adhd än hos jämnåriga utan diagnos (6).

Forskning visar att hormonnivåer kan vara kopplade till både de känslomässiga svängningarna och de mentala svårigheter som många kvinnor, med eller utan adhd upplever inför och under klimakteriet(7):

Fysiska symtom (8)

• värmevallningar
• sömnproblem
• viktökning
• humörsvängningar och känslomässig instabilitet
• ångest och nedstämdhet
• nedsatt sexlust

Kognitiva symtom (8)

• sämre uppmärksamhet och koncentration
• sämre arbetsminne
• sämre språklig förmåga
• nedsatta exekutiva funktioner (planera, organisera, prioritera, komma i gång och avsluta)

Det är förstås inte alla kvinnor som kommer att uppleva alla dessa symtom, och hur mycket man påverkas av hormonella svängningar under menscykels och de sjunkande östrogennivåerna under klimakteriet kan variera mycket. Det är fortfarande mycket bakom dessa individuella skillnader som vi inte känner till ännu. Men många kvinnor med adhd berättar att deras symtom förvärras i klimakteriet. Vissa beskriver dessutom nya symtom och problem som kan bero på att man levt med hög grad av adhd-symtom men inte fullt ut nått upp till de diagnostiska kriterierna för diagnos tidigare i livet.

Möjliga behandlingar och insatser för kvinnor med adhd inför och under klimakteriet

Som kvinna med adhd i klimakteriet bör du rådgöra med din(a) läkare angående risker och möjligheter med olika former av läkemedelsbehandling och hormonbehandling. De behandlingar som har visat sig effektiva för kvinnor med adhd i klimakteriet har gemensamt att de riktar in sig på de signalsubstanser som påverkas av sjunkande östrogennivåer under förklimakterium och klimakteriet.

För vissa kvinnor kan östrogenersättning lindra eller minska funktionsnedsättande symtom under klimakteriet. Det har funnits en oro för att hormonersättande behandling kan öka risken för bröst- och gynekologisk cancer. Ny forskning visar dock att kombinerad östrogen-progesteronbehandling (Hormone Replacement Therapy, HRT) i realiteten medför en mycket låg risk för bröstcancer (9).

Det finns idag övertygande och omfattande forskningsstöd för att centralstimulerande läkemedel (CS), som ökar tillgängligheten av dopamin, förbättrar adhd-symtomen hos både barn och vuxna (3). Men forskning kring hur läkemedelseffekten påverkas av hormonella svängningar är svag och studier på kvinnor över 50 års ålder är fortfarande få. Adhd-läkemedel kan behöva justeras utifrån en kvinnas ålder, tid i menscykeln eller utifrån eventuella klimakteriesymtom, men på grund av bristfällig kunskap är det tyvärr få kvinnor som har fått den möjligheten.

Det är viktigt att påminna om alla de insatser som kan vara mycket effektiva tillsammans med läkemedel för adhd. Idag finns det olika typer av psykoterapeutiska och psykoedukativa insatser som kan hjälpa många. Med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT) kan man öva upp hitta strategier för att stötta nedsatta exekutiva funktioner (som till exempel tidshantering och planering). Dialektisk beteendeterapi (DBT) kan förbättra den känslomässiga regleringen och minska lidandet och konsekvenser till följd av känslomässig instabilitet och humörsvängningar. Psykoedukation innebär att man genom till kurser, böcker och information skaffar sig ökad kunskap och insikter kring hur hormoner och påverkar ens adhd-symtom. Det leder till ökad självförståelse och självomsorg som kan ge möjligheter att anpassa krav och belastning utifrån den aktuella livssituationen. Även mindfulnessbaserade metoder har visats kunna lindra klimakteriebesvär(10). Men kanske viktigast och svårast av allt: Livsstilsförändringar och hälsosamma levnadsvanor, så som varierad och balanserad kost, regelbunden och anpassad fysisk träning, god sömn, stressreducering och minskning av alkohol- och tobaksanvändning, lindrar ofta inte bara klimakteriebesvären utan är helt centrala för en god adhd-kontroll.

Centrala budskap

Det kvinnliga könshormonet östrogen förtjänar att hyllas för dess fantastiska och skyddande effekt på vår hjärna. Men av just samma orsaker behöver vi mer och bättre forskning kring vad som händer i kroppen och hjärnan under perioder när östrogenet svänger kraftigt eller sjunker för att på sikt helt upphöra. Det finns ett stort behov av vårdteam med tvärprofessionell kompetens bestående av psykiatriker med specifik kunskap om säker och effektiv adhd-behandling och gynekologer med uppdaterad expertkunskap inom hormonella behandlingsmetoder. Men med rätt kunskap, förståelse och självinsikt finns det mycket man själv kan göra i väntan på att forskningen ger oss tydligare råd och rekommendationer för hur man som kvinna ska hantera sin adhd genom sitt hormonella liv.

//Lotta Borg Skoglund

Referenser

1. Luine VN. Estradiol and cognitive function: past, present and future. Horm Behav. 2014;66(4):602-18.

2. Russell JK, Jones CK, Newhouse PA. The Role of Estrogen in Brain and Cognitive Aging. Neurotherapeutics : the journal of the American Society for Experimental NeuroTherapeutics. 2019;16(3):649-65.

3. Faraone SV, Banaschewski T, Coghill D, Zheng Y, Biederman J, Bellgrove MA, et al. The World Federation of ADHD International Consensus Statement: 208 Evidence-based conclusions about the disorder. Neuroscience and biobehavioral reviews. 2021;128:789-818.

4. Le J, Thomas N, Gurvich C. Cognition, The Menstrual Cycle, and Premenstrual Disorders: A Review. Brain Sci. 2020;10(4).

5. Roberts B, Eisenlohr-Moul T, Martel MM. Reproductive steroids and ADHD symptoms across the menstrual cycle. Psychoneuroendocrinology. 2018;88:105-14.

6. Dorani F, Bijlenga D, Beekman ATF, van Someren EJW, Kooij JJS. Prevalence of hormone-related mood disorder symptoms in women with ADHD. Journal of psychiatric research. 2021;133:10-5.

7. Weber MT, Maki PM, McDermott MP. Cognition and mood in perimenopause: a systematic review and meta-analysis. J Steroid Biochem Mol Biol. 2014;142:90-8.

8. Santoro N, Epperson CN, Mathews SB. Menopausal Symptoms and Their Management. Endocrinol Metab Clin North Am. 2015;44(3):497-515.

9. Tan DA, Dayu ARB. Menopausal hormone therapy: why we should no longer be afraid of the breast cancer risk. Climacteric. 2022:1-7.

10. Sood R, Kuhle CL, Kapoor E, Thielen JM, Frohmader KS, Mara KC, et al. Association of mindfulness and stress with menopausal symptoms in midlife women. Climacteric. 2019;22(4):377-82.