ADHD hos flickor och kvinnor

Många tänker nog fortfarande på en stökig kille när ADHD kommer upp. Någon som har svårt att sitta still, pratar oavbrutet och stör andra. Men flickor med ADHD sitter kanske istället tysta i klassrummet, dagdrömmer, och kämpar för att hänga med , passa in och vara “duktiga”. Många använder energikrävande strategier för att hålla ihop sig i skolan, bara för att krascha när de kommer hem. Trots att de mår lika dåligt, eller sämre än pojkarna missas deras svårigheter oftare och forskning visar att de får ADHD-diagnos flera år senare än pojkarna.

Flickor får oftare ADD-diagnos men om vi lyssnar så finns symtom på både hyperaktivitet och impulsivitet. Kanske studsar de med foten under bordet, tvinnar håret, pillar med naglarna eller tuggar på pennan? Kanske pratar de mycket och snabbt, hoppar mellan ämnen och avbryter andra? Kanske gör deras låga självkänsla och impulsivitet att de gör eller säger saker som de ångrar eller som sårar andra?

Inte sällan är det först som tonåringar, när hormonerna börjar svänga, som deras utmaningar blir tydliga även för omgivningen. Många tjejer kan börja må riktigt dåligt men när de söker hjälp missas ofta deras ADHD igen och insatserna riktar in sig på deras ångest, depression, ätstörningar, eller trauma. Det behöver inte vara fel i sig – men det kan vara svårt att komma till rätta med denna samsjuklighet om man inte också lyfter och behandlar en underliggande ADHD. 

Hormoner + ADHD = den perfekta stormen! 

Att leva med ADHD är en utmaning i sig och för tjejer och kvinnor är hormonerna ytterligare en faktor som behöver räknas in. Från puberteten till klimakteriet kan svängande östrogen och progesteron påverka ADHD-symtom,  humör, och ork, särskilt om man redan har svårt med känsloregleringen.

Under menscykelns första två veckor stiger östrogen, vilket kan göra att man känner sig piggare och mer fokuserad. När östrogenet är som högst, vid ägglossningen kan vissa till och med bli överstimulerade och mer impulsiva. Under cykelns två sista veckor när progesteronet stiger säger många istället att de känner sig nedstämda, trötta, lättirriterade, och får sämre tålamod och PMS och PMDD, är vanligare och värre för kvinnor med ADHD än för dem utan. Ibland kan man må och fungera bättre av att jämna ut sina hormoner. Det görs genom vanliga preventivmedel som hindrar ägglossningen som till exempel p-piller eller p-stav. Väljer man istället att ha en menscykel är det jätteviktigt att ha koll på den så att man lär sig känna igen och är förberedd på de olika faserna. Runt pubertet och klimakterie svänger hormonerna kraftigare och mer oförutsägbart och det är svårare att förutse hur man kommer reagera. Kvinnor med ADHD verkar påverkas mer av klimakteriet än kvinnor utan och kan behöva justera sina ADHD-mediciner och prova hormonbehandling för sina klimakteriebesvär. 

Mer kunskap, mindre lidande

Vi riskerar att missa flickor med ADHD om vi letar ofta efter symtom som är vanliga hos pojkar och vi riskerar att felbehandla kvinnor om vi inte räknar in svängande hormoner. Vi behöver se och ta hänsyn till hela människan  och tillsammans täppa till kunskapsluckorna. För kunskap om hur kroppen och hjärnan fungerar ger makt att förstå sig själv, ta bättre beslut och få kontroll över sin ADHD!