Det här blev inte som jag trodde – om förlossningsrelaterad psykisk ohälsa

Vid det här laget är det ingen nyhet längre: att ha adhd medför en ökad känslighet för hormonella svängningar. Det känner vi igen. Vi vet att flickor och kvinnor med adhd märker av att symtomen påverkas av sådant som att komma i puberteten och att få mens. Vi vet också att en anledning till att omgivningen missar adhd hos flickor och kvinnor är att som grupp har flickor och kvinnor inte lika tydliga utåtriktade symtom som pojkar och män. Det finns en norm – uttalad eller inte, som flickor anpassar sig efter – medvetet eller inte.

Normer finns i alla sammanhang och på alla nivåer i samhället. Vi kan förstå normer som ett sätt för oss människor att sortera och förstå vår omgivning och något som formar och styr sociala relationer. Gemensamma normer förenar, och kan göra att vi känner trygghet och samhörighet med andra. Samtidigt kan normer begränsa, stänga in eller stänga ute den som inte passar in. Normer växlar beroende på sammanhang och brukar också förändras över tid. Att bryta mot normer kan innebära en risk för stigmatisering, att bli definierad av andra på ett sätt som man kanske inte känner igen sig i och som i sämsta fall är diskriminerande.
‍
Graviditet och förlossning är områden som förknippas med en mängd olika normer. Testa dig själv – vem tänker du på när du hör orden ”gravid kvinna”? Din granne? Uma Thurman i filmen KillBill? En 18-årig tjej Compton, Kalifornien? Alla tre? Eller någon annan?
‍
Många tycker att det är spännande, kanske lite konstigt och samtidigt något fint med att vara gravid. Något som däremot inte brukar rymmas inom normen för graviditet och nyblivet föräldraskap är psykisk ohälsa. Ändå är det inte helt ovanligt. När man undersöker psykisk ohälsa hos kvinnor som är gravida eller som fått barn under det senaste året så visar det sig att ungefär 17 procent brottas med nedstämdhet och nedstämdhet och depression och ungefär 15 procent uppfyller kriterier för en ångestdiagnos.Det finns också ett överlapp, så att många som blir nedstämda också får symtom på ångest.
‍

Ökad risk för psykisk ohälsa

Att ha adhd ökar risken för att utveckla psykisk ohälsa i samband med graviditet eller som nybliven mamma. Hade man svängande känslolägen redan innan, så upptäcker man nu att känslorna kan gå in i ett extra allt-läge. Graviditet är också en tid av konstant förändring vilket ställer höga krav på förmågan att ställa om. Kroppens inre signaler, som hunger eller trötthet, kan bli svårare att tolka och läsa av. Det här kan bli extra jobbigt om man dessutom försöker pressa sig själv till att leva upp till någon form av norm, om man känner att man borde ha ett milt humör eller att graviditeten borde vara den snyggaste tiden i ens liv.

De flesta gravida och nyblivna mammor lider alltså inte av psykisk ohälsa. Men för de som råkar ut för det, och för deras omgivning, så är det viktigt att inte lägga på ytterligare skuld eller skam för att det händer.
‍

Nedstämdhet och ångest kan också drabba den förälder som inte burit eller fött barnet. Den nya familjesituationen kan medföra radikalt ändrade vanor och en ny livsstil, och många kan uppleva att de känner misslyckade eller att de inte känner att de hör till i gemenskapen.

Till dig som lider av graviditets- eller förlossningsrelaterad psykisk ohälsa är det viktigaste budskapet: det finns hjälp att få. Det första steget att kunna prata om det som händer. Berätta för barnmorskan på MVC eller för barnsköterskan på BVC. Du kan också ta kontakt med din vårdcentral. Berätta för dina närmaste vad du behöver – lugn och ro, sällskap och underhållning, eller hjälp att få ordning och reda?Fundera på vad som är viktigt just för dig.

En del former av ångest och nedstämdhet går inte över av sig själv och då kan du behöva träffa en läkare och/eller en psykolog. Det finns läkemedel som inte alls går över i bröstmjölk och mediciner som visserligen går över i bröstmjölken men som inte påverkar barnet negativt. Om du som nybliven förälder behöver sova kan du bestämma att barnets andra förälder tar ansvar för barnet så att du kan använda läkemedel för sömnen vissa nätter. Du kan ta upp med din läkare om du behöver vara sjukskriven och att barnets andra förälder kan vara föräldraledig. Om du är ensam vårdnadshavare kan en närstående ta ut föräldrapenning i 90 dagar.
‍

Psykologisk behandling

Psykologisk behandling anpassas efter situationen och efter vad du behöver hjälp med för att må bättre. Vid förlossningsrelaterad psykisk ohälsa finns det ofta överdrivet negativa och självkritiska tankar och föreställningar som är och som kan handla om att vara en otillräcklig eller dålig förälder. Då är en del av behandlingen att bli medveten och undersöka dessa tankar, och se om de verkligen stämmer eller om det finns alternativa tolkningar. En del av tillfrisknandet brukar också handla om självomsorg och att vara sin egen vän. Då kan man tillsammans med sin psykolog fundera ut saker man kan göra för att ta hand om sig själv även om vardagen inte är sig lik. Om det finns särskilda ångesttriggers kan man också jobba tillsammans med sin psykolog för att hitta strategier för att närma sig ångesten. En del mammor behöver hjälp att öva på sin problemlösningsförmåga för att inte fastna i ohjälpsamma beteenden. Andra som är bra på att klura utlösningar kan behöva stöd i att utveckla förmågan till acceptans och självomsorg för att inte köra fast i orostankar.

Många som blivit nedstämda eller fått ångest i samband med graviditet eller som nyblivna föräldrar känner också en stor oro för att deras mående ska skada barnet. Då är det viktigt att veta att nyfödda barn har förmåga att knyta an till vem det än är som ger dem trygghet och omsorg. Under tiden som föräldern blir frisk kan andra hjälpa till, och när föräldern mår bättre så kan relationen med barnet stärkas igen.

Vi vet att det är lätt att omedvetet anpassa sig till normen. Men det kanske är dags att vidga normen för hur vi förväntas må eller känna under graviditet, som blivande med förälder, eller under det första året med en baby. Att vänta barn och bli förälder kan ske på olika sätt, och ibland blir det inte som vi hade trott. Det är okej att behöva söka hjälp, och med rätt hjälp och stöd finns det en väg framåt. Och den vägen ger erfarenheter, klokskaper och färdigheter, något som kan följa med in i föräldraskapet och hjälpa dig och ditt barn under många år framåt.

‍

Läs mer:

Al-Abri K, Edge D, Armitage CJ. Prevalence and correlates of perinataldepression. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2023 Nov;58(11):1581-1590. doi:10.1007/s00127-022-02386-9. Epub 2023 Jan 16. Erratum in: Soc PsychiatryPsychiatr Epidemiol. 2023 Nov;58(11):1591.

Dennis C-L,Falah-Hassani K, Shiri R. Prevalence of antenatal and postnatal anxiety:Systematic review andmeta-analysis. British Journal of Psychiatry. 2017;210(5):315-323.

Stamkou E., Van Kleef G. A., HomanA. C., Galinsky A. D. (2016). How norm violations shape social hierarchies: Thosewho stand on top block norm violators from rising up. GroupProcesses & Intergroup Relations, 19, 608-629.

Stein A., Pearson R., Goodman S., Rapa E., Rahman A., McCallum M.(2014). Effects of perinatal mental disorders on the fetus and child. TheLancet. Volume 384, Issue 9956,1800 - 1819

‍