En jul för barnen är en jul för alla

Äntligen har vi tagit oss igenom november. Vi har stått ut med mörka morgnar, solen som går ner innan 15.00, blåsigt väder och grå himmel.  Äntligen kan vi se ljuset i tunneln, för nu är december månad här. Snart går alla barn på jullov, och allt som hör julen till blir en ny, skimrande tillvaro fram tills vi ringer det nya året in.

De flesta föräldrar drömmer om en perfekt julafton. Många önskar sig en jul där harmonin sänker sig över familjen, där barnen skrattar och är glada, och där alla vardagsproblem är som bortglömda. Dock är realiteten ofta väldigt annorlunda från denna utopi. Visst finns det många föräldrar njuter av julen med sina barn,  det är trots allt en tid där vi kan varva ner, ha tid med sådant som vi oftast inte hinner med i vardagen och en tid för umgänge och eftertanke. Men julen är mycket mer än så. Julen är kalendrar som ska gå ihop, barn som ska skjutsas mellan separerade föräldrar, sorg över de som inte finns kvar med oss och höga förväntningar från stora och små. Julen behöver inte enbart vara härlig och skön, den kan även väcka känslor i oss. Julen är också särskilt svår för de som sitter ensamma, eller de som vid jultiderna blir påminda om att allting inte är helt perfekt. Nedan kommer några tips och strategier inför den annalkande julledigheten. Tipsen är till för att underlätta och planera inför eventuella svårigheter som många familjer upplever under ledighet och högtider.

Gör en tydlig plan
Att ha några hållpunkter varje dag kring aktivitet eller göromål kan bidra till att bibehålla vardagsstrukturen så att övergången till vardagen på nyåret känns mer görbar. Med en tydlig plan och struktur gör du ledigheten mer förutsägbar och begriplig för barnet och du gör dig själv en tjänst genom att vara ute i god tid med planerna. Planering bidrar till minskad stress hos både stora och små. Involvera gärna barnet i planerna och spåna tillsammans med barnet kring hur ni på bästa sättet lägger upp ledigheten. För att hjälpa till med föreställningen om hur saker ska bli, anpassa sig till nya situationer och skapa en struktur rekommenderas även att förklara för barnet hur planen kommer se ut. Kanske har man ett barn med särskilda behov som behöver mer stimuli och struktur. Då är denna plan A och O.  När man förklarar för barnet får man gärna utgå från tydliggörande pedagogik, exempelvis ”De sju gyllene V-frågorna” som finns med i boken ”Svart bälte i föräldraskap”.

1) Vad ska jag göra?
2) Varför ska det göras?
3) Vilket sätt ska jag göra det på?
4) Vilken tid ska jag göra det (när och hur länge?)
5) Var ska jag vara?
6) Vem ska jag vara med?
7) Vad händer sen?

Glöm inte bort rutinerna
Under lov och högtider är det många som tänker att rutinerna inte behöver hållas. Barnen får vara uppe till sena nattimmar, träningen utgår och måltiderna följer en helt ny rytm. Det är klart att vissa rutiner måste bortprioriteras vid ledigheter. Likaväl vill jag skicka med er att rutinerna faktiskt kan bidra med balans i ledigheten, inte minst mot slutet när lovet övergår till vardag. Om barnen får ha vissa rutiner kvar blir övergången till skolan enklare. Barnet får även med fasta rutiner sina grundläggande behov för sömn, mat och återhämtning tillfredsställda vilket ökar chanserna för en mer harmonisk och konfliktfri jul. För familjer där barn eller vuxna har andra svårigheter eller utmaningar, exempelvis neuropsykiatriska diagnoser eller andra behov är denna punkt än mer viktig.

Justera förväntningarna
En kort men viktig punkt! Med julen och allt som hör till följer även många förväntningar. För många är kanske bilden om en perfekt jul det vi önskar oss. Just därför är julafton och julledigheten också upplagt för besvikelser. Om man i förväg därmed pratar om vad man önskar inför julafton, både vad gäller julklappar och vad man vill få ut av dagarna finns det större förutsättningar för att fler blir nöjda.

Ha koll på din omgivning, var vaksam
Julen är en högtid som ofta går hand i hand med gemenskap och familj, vilket såklart är fint! Men för många kan det göra att ensamheten känns extra tung att bära. Under år 2021 firade över 4 procent av Sveriges befolkning julen ensam, något som är värt att ha i bakhuvudet. Även barn kan ha en känsla av ensamhet under julen, kanske särskilt om det har blivit förändrade omständigheter eller om barnet har en förälder som mår dåligt. Därmed är det viktigt att ha koll på sin omgivning och att vara vaksam på vem du har runt dig. Fråga gärna andra du träffar i din närhet (både barn och vuxna) hur planerna för julen ser ut. Om du misstänker att någon sitter ensam eller mår dåligt är det aldrig fel att sträcka ut en hjälpande hand. Det finns även frivilliga organisationer som är villiga att bistå och hjälpa till om någon mår dåligt eller sitter ensam. Mer information om detta kommer finnas längst ner i artikeln.

Var varsam med alkoholkonsumtionen
Alla vet att julen är barnens högtid, men julen är också den helgen då vuxna dricker mer än någonsin. Det är svårt att få det att gå ihop. Enligt en undersökning har fyra av tio svenskar vid en eller flera julfiranden varit med om att det har druckits för mycket alkohol. Så mycket som en tredjedel har i sin tur känt oro för att någon de firar jul med ska dricka för mycket. Det finns med andra ord all anledning att våga stanna upp och fundera över alkoholkonsumtionen inför julledigheten (särskilt om det finns barn involverade).

Alkoholnormer är starka i vårt samhälle och i många miljöer finns det även en förväntan på oss att dricka under december månad. Julfester, glögg, juldrinkar och julöl är bara några av de saker som skyltas med och som många utsätts för under högtiden. Inget barn ska tvingas ta vuxenansvar eller känna av en oro när föräldrarna dricker. Vi vet att många barn tycker det är obehagligt med alkohol och många känner en känsla av rädsla, oro och ledsamhet om en eller flera i ens familj påverkas av alkohol. Försök därmed att prata med de vuxna som kommer närvara vid julfirandet för att bestämma hur ni vill ha det med drickandet, för att se till att inga barn behöver känna en oro. Till exempel kan man bestämma att en eller flera vuxna inte dricker, då är ju risken mindre att barnen ska känna sig främmande inför en berusad vuxenskara. Detta skapar trygghet för barnen. Man kan också välja sina tillfällen, kanske är det mer lämpligt att dricka ett extra glas vin vid julbordet med arbetskollegorna än vad det är att dricka för mycket under julfirandet där barn är närvarande.

Prioritera din egen återhämtning - också över jullovet
Senast i oktober skrev jag ett annat blogginlägg om återhämtning. I denna text poängterar jag vikten av att våga ta pauser och prioritera sig själv i föräldraskapet. Under ledigheter och lov umgås vi ofta mer tätt med familj och vänner. Då blir återhämtningen också viktigt. Unna dig själv ensamtid när det går. Håll i träningsrutinerna och se till att prioritera det du också mår bra av, och unna dig lite avlastning om du har annan familj i närheten under ledigheten.

Med önskan om en god och härlig jultid,

Ingrid

‍

Källor

Svart bälte i föräldraskap - att lösa vardagen i NPF familjer, Lotta Borg Skoglund & Martina Nelson, 2021
https://www.namndemansgarden.se/artiklar/alkoholfria-alternativ-jul/
Återhämtningsguiden: må bra trots stress och press. av Niclas Almén. Natur & Kultur Läromedel. 2021-03-05, upplaga 1.
KBT ur ett barnperspektiv, Anna Rosengren. Natur & Kultur, 2019.

‍

Viktiga telefonnummer inför julledigheten:

Kyrkans SOS: Vill du prata med en medmänniska? Ring till SOS-telefonen 0771–800 650
Alkohollinjen: Alkohollinjen finns både för dig som önskar stöd i att förändra dina alkoholvanor och för dig som är orolig för någon annan. Telefon 020-84 44 48.
BRIS: har öppet dygnet runt för dig upp till 18 år. Du kan höra av dig om precis vad du vill. Ring 116 111 eller chatta på bris.se. Vuxna med frågor om barn är välkomna att ringa BRIS stödlinje för vuxna, 077-150 50 50.
Maskrosbarn: Maskrosbarn erbjuder stöd via chatt till dig som har en förälder som har ett missbruk, mår psykiskt dåligt eller utsätter dig för våld. Deras stödchatt är öppen söndag–torsdag 20–22.
Minds föräldralinje: Stödlinje för dig som vill reflektera över din roll som förälder, är orolig för ditt barn eller ett barn i din närhet. Telefon 020-85 20 00, måndag–fredag 10–15 helgfria vardagar och 19–21 på torsdagar. Du är anonym och Mind står för samtalskostnaderna.
1177 är ett nationellt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning. Du kan ringa dygnet runt. Sjuksköterskorna som svarar bedömer ditt behov av vård, ger dig råd och vägleder till lämplig vårdmottagning när så behövs. En sjuksköterska svarar i telefon på sjukvårdsrådgivningen.
Vid misstanke om ett barn som far illa: Kontakta kommunens socialtjänst för att göra en orosanmälan.
Akuta psykiska problem: Har du akuta psykiska problem kan du få hjälp av den lokala vuxenpsykiatrins jourverksamheter som har en mottagning i varje kommun eller stadsdel. Dessa lokala jourverksamheter har ofta öppet till klockan 22. Om du är under 18 år kan du under dagtid vända dig till någon av BUP:s öppenvårdsmottagningar.
Allvarliga psykiska problem: Är du under 18 år vänder du dig till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Är du 18 år eller äldre vänder du dig till vuxenpsykiatrin. Det finns en mottagning i varje kommun och stadsdel. Du kan själv beställa tid på mottagningen eller komma dit med hjälp av remiss.
Vid livshotande fara eller olycka: Ring 112

‍