Navigera i stormen – om hormoner och adhd, del 1

”Hjälp mig! Halva månaden vill jag bara bort från mitt liv! Jag vill skiljas, säga upp mig från jobbet och dra långt härifrån.”

Många tjejer och kvinnor med adhd känner igen sig i att humöret och känslorna svänger, och att det kan ske plötsligt och starkt. Att ha adhd innebär dessutom en risk för att vara extra känslig för hormonella förändringar.
‍

Menscykeln

Lite förenklat kan vi säga att under en menscykel är det två hormoner som omväxlande ökar och minskar i ett återkommande samspel – östrogen och progesteron: 

-       Follikelfas. Östrogennivåerna stiger successivt vilket gör att ett ägg mognar i äggstocken.

-       Ägglossning. Östrogennivåerna peakar, ägget lossnar och äggblåsan omvandlas till en gulkropp.

-       Gulkroppsfas. Gulkroppen producerar progesteron, som stiger ända tills det är dags för mens.

-       Mens. Både östrogen och progesteron är låga.

Men kopplingen mellan adhd och hormoner verkar handla mer än om effekten av själva hormonerna i sig. Det verkar snarare som att man kan vara extra känslig just för svängningarna, framför allt när progesteronet bryts ner. Kvinnor som har adhd rapporterar också mer premenstruellt syndrom, (PMS) än kvinnor utan diagnos.
‍

PMS & PMDS

PMS innebär både kroppsliga och psykiska symtom som dyker upp och försämras inför mens. Man kan till exempel känna sig mer gråtmild eller lättirriterad. Det är också vanligt att man blir tydligt mer sötsugen eller mer hungrig än annars, och många upplever också att man drar på sig vätska, går upp i vikt och att brösten svullnar och spänner. PMS försvinner per definition när mensen kommer, men eftersom alla hormoner påverkar hjärnan med en viss fördröjning kan många känna av vissa PMS-symtom även under mensens första dagar.

Mellan tre till fem procent av alla kvinnor som har en menscykel upplever symtom som påminner om depression eller ångest, men som avtar när mensen kommer. Denna allvarligare form av PMSkallas premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS). Både PMS och PMDS kan förvärras under en kvinnas liv och många beskriver hur problemen blir riktigt svåra efter att man har fött barn.

‍”Det spelar ingen roll varför det är så här, jag står bara inte ut!”

Det finns hjälp

Tyvärr finns det fortfarande många missuppfattningar om PMS och PMDS. Många tror till exempel att det inte finns hjälp att få. Andra känner sig personligt misslyckade eller skäms när de får starka känslomässiga reaktioner. Men det finns hjälp att få, och det är viktigt att tänka att hjälpen kan komma från olika håll. En viktig pusselbit för att komma till rätta med PMS och PMDS kan vara hormonell behandling, som gör att du inte får ägglossning. Din barnmorska kan hjälpa dig att hitta ett bra preventivmedel som fungerar just för dig. Om du har läkemedelsbehandling för adhd kan du och din psykiater eller sjuksköterska ta ställning till om du behöver anpassa dosen efter din hormoncykel. En del blir hjälpta av att använda antidepressiva läkemedel under veckorna mellan ägglossning och mens.

Något som också kan underlätta livet vid PMS och PMDS är behandling med KBT. Du kommer inte att ändra dina hormoner eller din känslighet för hormonsvängningar, målet är snarare att lära känna ditt sätt att reagera och att hitta strategier för att handskas med symtomen på ett sätt som är mer hjälpsamt. Du jobbar med att identifiera de risksituationer och triggers som vanligtvis föregår starka känsloutbrott. När du har koll på dem kan du antingen försöka minska eller undvika de situationerna, eller klura ut hur du i stället skulle kunna göra i de lägena.

‍

Bryt den onda spiralen

Vid PMS är det också vanligt att ens sätt att ta in och tolka situationer blir lite förvridna, på ett överdrivet negativt sätt. Något som inte skulle varit särskilt påfrestande under menscykelns första veckor kan upplevas som ett personligt påhopp eller en katastrofsituation. Då känner många skuld eller skam över sin reaktion, och skulden och skammen kan i sin tur öka risken för nya, överdrivet negativa tolkningar. Därför handlar behandlingen också om att identifiera vilka tolkningar och tankar som dyker upp, och sedan se om de är rimliga, eller om det finns alternativa sätt att se på saken.

Många som har PMDS har också kommit in i ett mönster där man slutar göra sådant som man vanligtvis tycker om under de veckorna så man känner sig ångestfylld eller nedstämd. Men det kan få motsatt effekt och bidra till att man mår sämre. Då kan det vara hjälpsamt att göra en lista över saker man vanligtvis tycker om och mår bra av att göra, och sedan åta sig att följa den listan. En annan sak som är hjälpsamt för att minska symtom på PMS och PMDS är att träna och att röra på sig. Kanske behöver du göra en plan eller ta hjälp av en kompis för att se till att träningen blir av även under de veckor när du mår som sämst.
‍

Strategier för stress

Många blir också hjälpta av att hitta strategier för att minska stress och av att använda tekniker för mindfulness eller avslappning. I behandling för PMS och PMDS jobbar man tillsammans med sin psykolog. Ofta är det ”två steg fram och ettsteg tillbaka” som gäller. Man kanske har åtagit sig att prova att handskas meden trigger på ett nytt sätt, men så glömmer man bort det i stunden. Då brukar man gå igenom situationen tillsammans med sin psykolog, och funderar på vad som skulle vara hjälpsamt nästa gång.

‍

‍Behandlingen har hjälpt mig att lära mig mer och veta vad jag kan göra för att påverka mitt mående. Det var svårt att komma ihåg allt i början men det rullar på bättre nu. Jag tyckte också att det blev lättare när vi kom på att jag kunde behöva en högre dos av medicinen veckorna efter ägglossning. Jag känner att jag har mer kontroll nu. Och det jag inte har kontroll över har jag på något sätt fått lättare att leva med.”

Läs mer:

PMS!Få hjälp med KBT, av Ulrike Braun och Susanna Johansson, 2018

Dorani, F.,Bijlenga, D., Beekman, A.T.F., van Someren, E.J.W., Kooij, J.J.S. (2021)

Prevalence of hormone-related mood disorder symptoms in women with ADHD. J PsychiatrRes, (133), 10-15.

Citaten har omformulerats och kommer inte från en enskild person utan kommer från ett flertal fall.