Ramar och kramar

Verktygslådan för konflikthantering i familjen

Känner du att familjen har förlorat sin harmoni? Känns hemmet som en ständig krigszon? Hur ska du egentligen göra när familjeidyllen förstörs av konflikter, bråk och tjat? Finns det några knep för att komma ur det välkända ”konflikthålet”?

Som förälder är det lätt att känna sig orolig över alla konflikter som kan uppstå inom familjen. Skärmtid, gränser, regler, vardagssysslor, matvägran och syskonbråk är ett litet axplock av de mest vanliga konfliktområdena familjer i Sverige upplever. Många familjer kan känna att de fastnat i en ond cirkel av konflikter, bråk och tjafs. En cirkel man inte riktigt kommer ur. Jag brukar kalla denna cirkel för ”konflikthålet”, ett hål som i början inte var särskilt djupt, men som man vid varje ny konflikt gräver sig djupare ner i. När man står i botten av detta hål, med en familjevardag påverkat av konflikter, bråk och ständiga missförstånd kan det kännas tufft.

När jag i mitt yrke som psykolog träffar familjer brukar jag säga att konflikter faktiskt är en ganska naturlig del av våra liv. Många blir faktiskt chockade när jag nämner att konflikter inte alltid behöver innebära något negativt. Konflikter kan bland annat hjälpa oss att hitta lösningar på problem och göra så att vi gemensamt hittar en väg framåt. Allt som oftast upplever dock många att konflikter är något negativt. Ofta har konflikterna helt tagit över för möjligheterna till positivt umgänge och god kommunikation inom familjen. Onödig friktion och vardagsstress är bara några av biverkningarna som dessa konflikter i sin tur ger. Hur ska man ta sig ur konflikthålet? Hur får man tillbaka harmonin i familjen?  

‍

Verktygslådan för konflikthantering. Vad kan vi egentligen påverka när familjen drabbas av ständiga konflikter?

Den goda nyheten är att det finns en hel del saker vi faktiskt kan påverka när vi har hamnat för djupt nere i konflikthålet. Tipsen som beskrivs nedan utgår från forskning om konflikthantering och är anpassade för familjer där just konflikterna har tagit över. Alla tips kanske inte passar för just din familj, men genom att prova sig fram kan man hitta nya verktyg som man inte visste fanns.

1. Fem gånger mer kärlek
Det låter banalt, men ibland är lösningen att umgås mer och att öka mängden kärlek till varandra för att minska konflikterna inom familjen. En tumregel är att barn under en dag bör få minst fem gånger så mycket uppmärksamhet i positiva sammanhang som uppmärksamhet när de gör något ”fel”. Detta är förstås ingen exakt siffra men poängen är att det behövs mer positiv samvaro och uppmuntran än man tror. Forskning visar att genom att följa denna princip kan vi minska andelen konflikter i hemmet med hela 50%. Dessutom ökar vi mängden positiv samvaro med 25% och relationen mellan barn och föräldrar stärks. Genom att öka mängden umgänge, kramar, beröm, engagemang och intresse för varandra kan vi enkelt implementera detta i vår familjevardag.

2. Gemensam stund- ”Guldstund”                                                            
Som alla vet är de flesta barnfamiljers tillvaro tidspressad. Kanske har livspusslet blivit för svårt att navigera. Att planera in en stund med lek eller umgänge med ditt barn dagligen kan förefalla övermäktigt. Tänk då på att studier har visat att så lite som fem till femton minuter varje dag kan ge positiva effekter för konfliktnivån inom familjen. Många som provar detta upplever dessutom att den tid som tidigare präglats av negativt uppmärksamhetssökande successivt avtar och att tiden som läggs på positiv samvaro i slutändan gör att ni sparar både tid och ork. Att man lägger en grund för gott samspel och fyller på relationens sparkapital är en bonus. Barnet får även fyllt sitt behov av uppmärksamhet vilket minskar sannolikheten att barnet tar till mindre önskvärda beteenden för att få förälderns fokus. Viktigt att tänka på under den gemensamma stunden är att inte styra barnet, att inte ställa krav eller gå in i konflikt samt att låta barnet känna din fullständiga närvaro. Lägg gärna bort telefon och jobbdator under denna stund.

3. Uppmärksamhet, uppmärksamhet och uppmärksamhet (och en stor dos beröm) 
Det du uppmärksammar hos ditt barn kommer upprepas, det du inte uppmärksammar kommer minska i frekvens. Ett barn som ständigt får uppmärksamhet när han eller hon gör bra saker kommer fortsätta med det. Dessvärre gäller även motsatsen. Barn som får uppmärksamhet för ”negativa” eller mindre önskvärda beteenden kommer att fortsätta med dem och riskera att få en mer negativ bild av sig själv. Genom att försöka uppmärksamma barn när de gör bra saker ökar du sannolikheten att barnet gör fler positiva saker! Berömma och uppmärksamma gärna ditt barn även när resultatet inte är ”perfekt”. Uppmärksamma alltså de positiva sakerna när de händer så ofta som möjligt. Barn förstår även beröm och uppmärksamhet bättre om man som förälder förklarar vad barnet gjorde som var önskvärt. Beskrivande uppmärksamhet och beröm är därför bra. Testa att säga ”Vad hårt du arbetar, jag ser hur många uppgifter du klarade!” i stället för ”Vad smart du är!”.

4. Härmningsprincipen och gemensam problemlösning 
Barn gör som föräldrar gör, vi kallar detta för kameleonteffekten. Genom att vara en förebild och lyssna på barnet, och därmed visa tydligt att du försöker förstå ditt barns perspektiv kommer även barnet förstå vikten av att lyssna. Försök också att behålla lugnet och visa att konflikter inte behöver betyda att man skriker på varandra. Konflikter är även en väg framåt och en möjlighet till gemensam problemlösning. Visa också gärna att du är villig att involvera barnet för att gemensamt lösa problemen som kan uppstå. Genom att tillsammans komma överens om en väg framåt kommer också barnet känna sig delaktigt och ansvarigt för att följa det ni kommer överens om.

För att göra detta:
1) Sätt ord på problemet: beskriv tillsammans vad problemet/konflikten handlar om. Vad tycker ni olika om? Målet: Att enas om problembeskrivningen.
2) Ta fram förslag på lösningar, men observera, vänta med att värdera eller bedöma förslagen.
3) Välj en lösning. Jämför förslagen, kritisera inte varandras förslag, kom överens om en tydlig plan (vem ska genomföra vilka steg/förslag?).
4) Skrid till handling. Prova lösningarna och utvärdera tillsammans!

5. Välj dina strider och var tydlig kring vilka gränser som gäller– ABC modellen
Om din familj hamnar i återkommande konflikter och låsningar blir det extra viktigt att välja bort vissa områden där det ofta uppstår konflikter. Detta för att förhindra onödig frustration och negativt samspel. Ett sätt att göra detta på är att gemensamt komma överens om vilka situationer som inte är förhandlingsbara (A-situationer), vilka situationer som kan lösas tillsammans (B-situationer) och vilka situationer som helt kan bortses ifrån (C-situationer). Gör gärna detta tillsammans med din partner och/eller tillsammans med barnen för att komma överens om vilka situationer just er familj behöver kartlägga. ABC-modellen är för många familjer en tydlig och enkel väg framåt ur konflikthålet!

A- Situationer: Dessa ska drivas igenom oavsett vad barnet/föräldern säger. A-situationer handlar om att skydda barnet eller andra från att ta skada (exempelvis säkerhetsfrågor som hjälm eller säkerhetsbälte, att ta sin medicin, att inte slåss, att inte svära, att vara snälla mot varandra och visa respekt).
B- Situationer: Dessa situationer kan ni som familj lösa tillsammans med barnet (exempelvis skärmtid, att spela hög musik (användning av hörlurar?), eller hur länge man får stanna uppe på helgerna.
C- Situationer: Dessa situationer är onödiga att lägga för mycket vikt på. Om en familj har många konflikter brukar jag rekommendera att man inte lägger vikt vid dessa situationer och ser till att istället minska antalet konfliktområden (exempelvis barnet vill ha annan tröja än den som var framlagd, barnet vill inte äta gurka men föredrar tomat).

‍

Ingen kan göra allt…
Det kan kännas svårt att navigera i djungeln av hanteringsstrategier, råd och tips kring konflikthantering. Viktigast av allt är att du som föräldrar gör ditt allra bästa. Man kan aldrig göra allt, men bara genom att försöka att göra något varje dag har man redan kommit en lång väg. Kom också ihåg att om konflikterna känns övermäktiga och inte längre hanterbara är det aldrig för sent att söka professionell hjälp. Att också prioritera sin egen återhämtning som förälder är oerhört viktigt (och kanske något vi pratar lite för lite om?). Mer om föräldraskap samt hur man som förälder kan prioritera sin egen återhämtning kommer inom kort här på SMART-bloggen.  

Som sammanfattning vill jag ge er en liten lathund för dessa fem saker att testa hemma, som har bevisats ha en positiv effekt på konfliktnivån i familjen:

1. Mer kärlek bidrar till mer positiv samvaro och färre konflikter. Kärlek kan ges på olika sätt, bland annat genom att visa intresse för barnet, ställa frågor på ett nyfiket sätt eller ge en kram när barnet inte förväntar det.
2. ”Guldstund”- så lite som fem till femton minuters kravlöst umgänge med ditt barn eller som familj har positiv effekt på konfliktnivån. Den gemensamma stunden kan för föräldrar med små barn handla om att leka några minuter tillsammans med barnets favoritleksaker eller med äldre barn erbjuda att skjutsa ungdomen till kompisen.
3. Ge uppmärksamhet och beröm när barnet gör önskvärda beteenden. På så sätt får barnet en uppmärksamhetsgaranti vilket minskar frekvensen av mindre önskvärda sätt att söka bekräftelse. Ge gärna barnet beröm och uppmärksamhet även om resultatet inte är perfekt.
4. Var en förebild och introducera gemensam problemlösning som teknik. Involvera barnen och visa att du litar på deras förmåga att komma med lösningar och därmed också ta sitt ansvar.
5. Välj strider, ha tydliga gränser och ignorera ”småbråk”. Genom att ha tydliga förväntningar, regler och förhållningssätt inom familjen kan man enklare begränsa konfliktytorna. Använd gärna A-B-C modellen för att tydligt rita upp vilka förhållningsregler som finns i familjen och vad som förväntas av alla (även föräldrarna).

‍

Litteraturtips om man vill lära sig mer:
- Fem gånger mer kärlek, Martin Forster
- Svart bälte i föräldraskap: att lösa vardagen i npf-familjer, Lotta Borg Skoglund & Martina Nelson
- Barn som bråkar, Tina Wiman
- Explosiva barn, Ross W. Greene
- Älskade förbannade tonåring: så får du kontakt med din tonåring, Birgitta Kimber

Källor/referenser:
- Borg, Skoglund, L & Nelson, M. (2021). Svart bälte i föräldraskap: att lösa vardagen i npf-familjer. Natur & Kultur.
- Forster, M. Fem gånger mer kärlek. (2009). Natur & Kultur
- Kometprogrammet, Stockholms stad.

‍